# ID: svediakorp-gov406784
# author: De Palacio (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-11-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 2,526
# sentences: 88
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(ES) Herr talman!
Jag vill börja med att gratulera för Rothe till det utmärkta arbete som hon har utfört, liksom alla ledamöter som har deltagit och som dessutom vid många tillfällen har bidragit med ändringar till den text som har lagts fram för parlamentet och rådet.
Detta kommissionsförslag läggs fram i en situation som, trots att den i många avseenden är negativ för vår ekonomi och vår tillvaro, är positiv i och med det här initiativet.
Enorma ökningar av oljepriserna har utan tvekan gjort att vi tvingas möta de problem som har att göra med vårt beroende av fossila energikällor.
Det strategiska målet i direktivet är att upprätta stabila ramar inom vilka den el som skapas av förnybara energikällor inom Europeiska unionen, den gröna elen, på medellång sikt kan utvecklas på ett anmärkningsvärt vis, och underlätta dess tillgång till den inre elmarknaden, men då i den ordningen.
Först en ökning av den gröna elproduktionen och sedan frågor relaterade till marknaden.
Det här förslaget innebär en viss normativ säkerhet, samtidigt som subsidiaritetsprincipen respekteras, i och med att medlemsstaterna tilldelas den grad av självstyre som krävs för att kunna ta hänsyn till deras specifika omständigheter fram till dess att det inte, beroende på hur det hela utvecklas, står klart vilket som är bästa sättet att stimulera installationen av energikällor.
Jag vill tacka Rothe för hennes stöd till dessa principer och alla talare som har också har gett uttryck för ett sådant.
Som ni vet har kommissionen för avsikt att inom den närmaste tiden anta en grönbok om säkerheten i energiförsörjningen och uppfyllandet av Kyoto-målen, av de åtaganden som Europeiska unionen gjorde där.
Vi anser att det är två väsentliga aspekter, av olika beskaffenhet men dock lika viktiga.
Europeiska unionen som är ledande i kampen mot klimatförändringar och i minskningen av utsläppen, får inte vara först i raden att inte uppfylla sina egna mål och sina egna åtaganden.
Som en andra fråga är en säker energiförsörjning en avgörande faktor för att garantera den ekonomiska utvecklingen, välfärden i våra länder och i Europeiska unionen i sin helhet.
Vi måste tala om den roll de olika energikällorna bör få i grönboken.
För det första energibesparingarna: Jag vidhåller detta - precis som några av talarna har gjort - men jag vill även säga att det inte handlar om att protestera mot en konkret energikälla eller föra krig mot den till förmån för en annan.
En av de viktigaste pelarna med tanke på uppfyllandet av Kyoto och för unionens framtid på energiområdet är utvecklingen av de förnybara energikällorna och ökningen av deras användning.
Kommissionen försöker i dagens dokument att klargöra att man i lanseringen av de förnybara energikällorna för närvarande inte förfogar över samma resurser som andra typer av energikällor tidigare gjorde, till exempel energikällor som kärnkraft, kol eller oljan, för att bara nämna några av dem.
Stödet till förnybara energikällor är dessutom motiverat av det faktum att de konventionella energikällorna inte i någon större omfattar betalar de externa kostnader som deras användning innebär.
De förnybara energikällorna är dessutom en faktor för en säker försörjning, och därför har vi en enorm produktionskapacitet inom Europeiska unionen.
I fråga om de framlagda ändringsförslagen, måste jag säga att deras antal är imponerande, något som visar det stora intresse parlamentet ägnar frågan.
Det visar även att det förekommer olika åsikter om det lämpligaste sättet att främja denna typ av elektricitet.
Däremot är vi alla överens om att vi i Europa måste öka och stärka förekomsten av denna energiform och att det kräver insatser.
Det första vi måste göra i vår kamp för att skapa en stark och dynamisk marknad för den gröna elen är att lyssna på och dra lärdom av varandra.
Jag har konstaterat att det finns två åsiktsriktningar med motstridiga uppfattningar i den här frågan.
Den första betonar ett snabbt införande av marknadskrafterna, medan den andra understryker behovet av att fastställa övergångsperioder och ett aktivt statligt stöd.
Herr talman, mina damer och herrar, kommissionen försöker i sitt förslag att behålla det bästa från båda angreppspunkterna i syfte att utarbeta en väl avvägd text, men jag vill klart påpeka att den viktigaste målsättningen nu är att främja den förnybara elen och utvecklingen av denna.
Marknadsfrågorna får därför komma i andra hand.
Det är ett mål som inte bör glömmas bort, men det är inte det viktigaste målet i detta initiativ som huvudsakligen eftersträvar en utveckling och en ökning av användningen av de förnybara energikällorna.
I ändringsförslag 1, 2, 8, 20 och 21 understryks behovet av en politik som främjar den gröna elen och alla fördelar med denna och dessa godtas utan vidare av kommissionen.
Av samma anledning ändringsförslag 3, till viss del, men däremot inte ändringsförslag 7 som är alldeles för tekniskt för texten i förslaget.
I fråga om ändringsförslag 5 har jag nöjet att meddela att kommissionen med tanke på frågans stora betydelse nu håller på att undersöka möjligheten att lägga fram ett nytt direktiv om biobränslen från förnybara energikällor, av biomassa närmare bestämt, av jordbruksprodukter, något som kommer att förenkla vissa andra problem som vi har fört fram.
När vi börjar tala om målsättningarna med den elektricitet som framställs med hjälp av förnybara energikällor måste vi i första hand komma överens om vad vi betraktar som förnybara energikällor.
Det är av avgörande betydelse för att lägga grunden till den framtida marknaden och många av er har nämnt den frågan.
Det innebär att vi i stor utsträckning kan utgå från den definition som Europaparlamentet gör i ändringsförslag 27, men om vi talar om att utöka användningen av biomassa - även om den möjligen kunde accepteras så som den läggs fram - kan det under inga omständigheter ske i form av hushållsavfall.
Det utgörs inte till största delen av förnybar energi.
Något som kommissionen inte heller kan godta är torv, för att det helt klart rör sig om ett fossilt bränsle, om än med en snabbare alstring, men ändå fossilt.
Dessutom bör biomassa som oförorenat trä - som jag sade - inte utnyttjas i överkant och vi stöder ändringsförslag 24.
Hänvisningen till avfall utan annan klassificering som förnybar energikälla - som jag sade för en stund sedan - är olämplig och strider mot politiken för omhändertagande av fast avfall.
Kommissionen tillbakavisar den delen av ändringsförslag 27, ändringsförslag 11, 54, 55, 61 och ändringsförslag 57 som har en koppling till denna.
Kommissionen anser likaså att el från förnybara energikällor som används i hybridanläggningar bör betraktas som grön el och inte bara den som används för reservproduktionen.
Därför kan vi inte godkänna ändringsförslag 28.
I bilagan till kommissionens förslag ingår vägledande mål beträffande nivån på den nationella förbrukningen av grön el, som är nödvändiga för att uppnå en total andel på 22,1 procent för hela Europeiska unionen senast år 2010, i enlighet med målen som fastställs i vitboken 1997.
I det sammanhanget vill jag ta upp två frågor.
För det första vikten av att dessa mål är vägledande.
Ärade ledamöter, jag skulle också vilja föreslå bindande mål men vi måste vara realistiska och jag kan i den här frågan tyvärr inte godta det ni föreslår, för det skulle automatiskt tillbakavisas av medlemsstaterna.
Det är första gången nationella mål av detta slag föreslås i ett av unionens direktiv.
Inte skyldigheter som skall uppfyllas utan nationella mål.
Givetvis överväger vi den möjligheten men jag kan i princip inte, på grund av förhandlingarna med den andra parten, det vill säga rådet, acceptera dessa ändringsförslag även om jag förstår att de läggs fram och känner en stark sympati för dem.
Därför vidhåller jag att artikel 3.4 är helt avgörande.
Om det i den rapport som skall sammanställas om uppfyllandet och utvecklingen av de förnybara energikällorna i de enskilda länderna framgår tydligt att något land inte uppfyller målen, kommer förslag att läggas fram till parlamentet och rådet för att åtgärda den situationen.
Det är uppenbart att målen då blir av bindande karaktär för den staten, så att den uppfyller dessa, så att den på vägen uppfyller målen som är just mål och inte skyldigheter.
Det äventyr vi i och med detta direktiv ger oss in på bör grunda sig på genomblickbara åtgärder som ökar förtroendet, men det är möjligt att den processen aldrig kommer att påbörjas om vi inför bindande mål i texten.
Flera stater kan inte ens acceptera de vägledande målen, och det finns inga möjligheter att de skulle godta bindande sådana.
När det gäller beräkningarna är det så att våra beräkningar på 22,1 procent i stället för 23,5 procent som fastställdes 1997 har att göra med trovärdigheten.
De siffror vi anger grundar sig inte på några tillfälligheter eller nycker utan motsvarar den faktiska verklighet vi presenterar.
Av den anledningen kan vi inte stödja de ändringsförslag som inbegriper juridiskt bindande mål, bildandet av en rådgivande kommitté och inte heller målet med 23,5 procent och därför måste vi nu tillbakavisa ändringsförslag 6, 9, 12, 25, 30, 31, 32, 33, 34, 35, 50, 51, 52, 67 och 68.
Stödsystemen utgör den andra gruppen ändringsförslag där kommissionen anser att det är för tidigt att föreslå ett harmoniserat stödsystem, men bekräftar att den om det blir nödvändigt kommer att lägga fram ett förslag av den typen i enlighet med vissa principer.
Den menar vidare att många av de ändringsförslag som har lagts fram av parlamentet stärker kommissionens pragmatiska förslag, samtidigt som de förtydligar, förbättrar och kompletterar detta.
Därför stöder vi ändringsförslag 36 och 56 och även vissa aspekter i ändringsförslag 4, 15 och 62, som har att göra med tanken på en internalisering av de externa kostnaderna och kompensationen för de uteblivna externa kostnaderna till förmån för de förnybara energikällorna.
Men vi kan inte godta de delar där bestämmelsernas tillämpning på statligt stöd föregrips.
Vi kan inte heller godta den del av ändringsförslag 37 som kräver att det framtida harmoniserade stödsystemet skall fylla behovet av att internalisera de externa kostnaderna, eftersom det endast skulle kunna ske genom en skatteharmonisering som överskrider användningsområdet för det framtida förslaget i den bemärkelsen.
Å andra sidan skulle vi kunna godkänna ändringsförslag 10 och 59, där det anges att investeringsstödet till de stora vattenkraftverken endast skulle vara möjligt såvida det bidrar till att förbättra miljön.
Jag kan inte i något annat fall låta stöd till de stora vattenkraftverken ingå i stödet till den gröna elen.
Vattenkraftverken är i princip lönsamma i sig och har mycket höga miljökostnader.
Ändringsförslag 53 skulle innebära att de förnybara energikällornas alla konkurrensformer skulle undantas från stödet och andra fördelar, och kommissionen kan därför inte godta det så som det är formulerat.
När det gäller de principer som det framtida harmoniserade stödsystemet bör grunda sig på, kan kommissionen godta de delar av ändringsförslag 37 och 38 som fastslår att nämnda system skall beakta miljömålen i fördraget, erfarenheterna av stödsystem som har visat sig vara effektiva och positiva liksom de geografiska förutsättningarna.
Däremot kan kommissionen inte godta de delar av ändringsförslag 37 och 38 liksom ändringsförslag 39, som redan föregriper vilken typ av system som skall tillämpas eller kräver att marknaden för biomassa inte skall snedvridas.
Av samma anledning tillbakavisas ändringsförslag 23.
Kommissionen kan godta de aktuella stödsystemens behov av de övergångsbestämmelser som avses i artikel 4 d i förslaget.
Emellertid har kommissionen, när den gör det, klart för sig att de använda tidsfristerna inte kan föregripa dess initiativrätt och inte heller får vara oförenliga med den inre elmarknaden.
Kommissionen kan godta delar av de kombinerade ändringsförslagen 17 och 18, i den mån övergångsperioden på tio år gäller bevarandet av investerarnas förtroende och inte framöver stödsystemen som sådana.
Mina damer och herrar, vi måste kunna ge ett perspektiv av lugn.
Precis som någon av er för en stund sedan sade, håller vindkraften på att bli konkurrenskraftig, men vi måste fortsätta stödja och då ge ett verkligt stöd åt utvecklingen av den förnybara energin.
Någon annan nämnde att stödet kommer att leda till en större efterfrågan, en större teknisk utveckling och därmed en ökad konkurrenskraft, och det är vad vi räknar med.
Sedan får de marknadsaspekter införas successivt längre fram som - precis som jag sade - utgör andra steget, om det första steget är att förfoga över en tillräcklig mängd förnybar energi.
Däremot förkastar kommissionen, av de skäl jag redan angett, ändringsförslag 13, 32, 40, 41, 63 och 64.
När det gäller ändringsförslagen beträffande marknadskrafterna, konkurrensen, kan kommissionen godta tillämpliga delar av ändringsförslag 17 och 18 och ändringsförslag 22 där behovet understryks av att skapa en marknad för el från förnybara energikällor.
Däremot tillbakavisar kommissionen ändringsförslag 19 som kräver en harmonisering av de nationella stödsystemen.
Vi bör ha en bred definition av stödsystemen och kan därför inte godkänna ändringsförslag 16 och 19.
I fråga om tekniska åtgärder och ursprungsgarantin för el från förnybara energikällor, kan vi tyvärr inte stödja ändringsförslag som avser att utvidga den garantin till alla typer av elektricitet eller till elektricitet som kommer från tredje land, eftersom det överskrider området för förslagets räckvidd.
Kommissionen förkastar ändringsförslag 14, 42, 43 och 44.
Ändringsförslag 58 som avser att få till stånd en gränsöverskridande handel med elcertifikat är i det här skedet förhastat och kan inte godkännas i dag.
Vi kan inte godta ändringsförslag 45, som skulle undergräva förslaget genom att tvinga medlemsstaterna att se över lagstiftningen och inte heller ändringsförslag 46.
Inte heller ändringsförslag 26, 47 och 60 liksom 65 som fastställer bindande regler för fördelningen av kostnaderna för anslutningen och andra nätkostnader på europeisk nivå.
När det gäller ändringsförslag 48, 49 och 66, kan kommissionen godta att de nationella målen anges för el från förnybara energikällor för perioden 2010-2020, men den kan inte godta de delar av ändringsförslagen som skulle kunna föregripa tillämpningen av konkurrensrättens bestämmelser beträffande det statliga stödet.
Mina damer och herrar, jag beklagar att jag har talat så länge, men jag anser att debatten krävde det.
Jag vill än en gång gratulera föredragande Rothe, och alla ledamöter till ert arbete och upprepa att det är ett absolut måste att vi en gång för alla ger en verklig impuls åt användningen av förnybar energi i Europeiska unionen.
Det är det vi avser med detta initiativ.
