# ID: svediakorp-gov406755
# author: Fatuzzo (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-11-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 270
# sentences: 11
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Jag är verkligen tacksam mot föredraganden Figueireido, inte bara för det engagemang hon - som alltid - har lagt ned på detta dokument utan också därför att hon har godkänt några av mina ändringsförslag.
I ett av dessa hävdar jag att fattigdomen och den sociala utslagningen beror på lagarna i de länder som ger ut usla pensioner, vilket även Della Vedova sade med hänvisning till just Fatuzzos ändringsförslag som har blivit en del av Figueireidos betänkande.
Om vi ändå kunde bekämpa den sociala utslagningen och fattigdomen!
Om vi ändå kunde begränsa deras omfattning!
En gång om året åker jag tillsammans med mina vänner Thomas Mann och Mario Mantovani till Poverelle-instituet i Bryssel; där serverar vi mat till de stackars luffarna och våra hjärtan blöder och vi känner skuld över att vi bara gör det en gång om året.
Vi skulle vilja göra det varje dag, men det kan vi uppriktigt sagt inte.
Då måste vi försöka att genomföra detta viktiga åtagande, åtminstone delvis.
Jag är medveten om Figueireidos, kommissionens och särskilt kommissionär Diamantopoulous goda vilja, men jag upprepar än en gång det som jag sade i utskottet för sysselsättning och socialfrågor, det vill säga att vi måste sätta stopp för program som bekämpar social utslagning.
Detta måste bli det sista programmet.
Om fem år - jag hoppas att jag fortfarande sitter i Europaparlamentet då - vill jag att man skall göra andra program: det räcker med försök att övervinna fattigdomen, den måste besegras en gång för alla!
