# ID: svediakorp-gov406733
# author: Solbes Mira (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-11-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 412
# sentences: 14
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(ES) Herr talman!
Jag skall försöka besvara båda frågorna snabbt.
För det första, det stämmer att euron har en intern effekt och en extern effekt.
Euro-effekten kan i allmänna termer betraktas som en absolut och total framgång, vi har lyckats öka tillväxten, öka stabiliteten i vår ekonomi, vi har, trots de risker som föreligger, lyckats hålla inflationen på en relativt låg nivå och den främsta målsättningen, att kontrollera inflationen, håller vi nu på att uppnå.
Ur extern synvinkel är det sant att det finns ett problem - och här svarar jag indirekt Nogueira - som är, det får vi inte glömma, att besparingarna i Europa är mycket större än i Förenta staterna.
En del av dessa europeiska besparingar gör det möjligt för europeiska företag att bege sig utomlands och bli internationella; i vissa fall är det europeiska investeringar som sker utomlands och i vissa fall är det helt enkelt länder eller sändare som agerar i Europa, där de lättare kan fånga resurserna för att sedan flytta dem utomlands.
Men för att besvara er konkreta fråga, vad skall vi göra?
År 1999 startade vi flera särskilda program i samarbete med parlamentet för att göra euron så känd som möjligt.
Jag brukar alltid säga att euron inte kommer att införas den 1 januari 2002, euron finns redan i vår plånbok; vi har den i form av olika skiljemynt, men vi har den redan i plånboken.
Nu måste vi arbeta med just den frågan.
Om vi år 2000 har ägnat större uppmärksamhet åt små och medelstora företag, måste år 2001 få bli medborgarnas år.
Vi gör det nu i samarbete med medlemsstaterna, som är ansvariga för de särskilda programmen för övergången till euron; parlamentet medverkar (tänk på sammanträdena den 23 och 24 oktober) och det vi för vår del försöker göra, för att medlemsstaterna skall göra framsteg och uppnå denna synlighet som vi alla vill ha, är att informera Ekofin-rådet varje månad.
Även ni informeras om planerna för övergången till den fysiska euron i varje medlemsstat, för att alla skall kunna välja de bästa metoder som tillämpas i det ena eller andra landet och för att vi tillsammans skall kunna ta oss så långt som möjligt och uppnå bättre resultat före utgången av nästa år.
