# ID: svediakorp-gov406684
# author: Patriat (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-11-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,704
# sentences: 68
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(FR) Herr talman, mina damer och herrar parlamentsledamöter, herr kommissionär!
Det var er önskan att under plenarsammanträdet få höra ordförandeskapets synpunkter om den aktuella händelseutvecklingen i Frankrike och i Europa, när det gäller att förebygga och motverka galna ko-sjukan.
Ni känner till att den franska regeringen i går fattade beslut om att förstärka de nationella bestämmelserna för hälsosäkerhet, vilket innefattar ett tillfälligt förbud mot användning av animaliskt mjöl i foder för grisar och fjäderfän.
Jag stod själv vid premiärminister Jospins sida då han aviserade den här handlingsplanen.
Europeiska unionens råd agerar således aktivt, tillsammans med er institution och Europeiska kommissionen, för att modernisera och ständigt förstärka det europeiska systemet för att förebygga och motverka denna sjukdom.
Mitt intryck är att ni ville höra vår uppfattning om dessa två frågor: händelseutvecklingen i samband med bekämpningen av BSE i Europa och sjukdomsutvecklingen i Frankrike.
Jag skall därför börja med att gå igenom bestämmelsernas struktur, som den franska regeringen beslutade om i går, och sedan ta upp ordförandeskapets initiativ samt den pågående utvecklingen inom gemenskapen.
Det är viktigt att vi tillsammans med er rekonstruerar den senaste händelseutvecklingen i kampen mot BSE, mot den mer allmänna bakgrunden av livsmedelssäkerhetens utveckling i Europa.
I går aviserade således den franska regeringen, i Paris, att förstärka de nationella bestämmelserna för hälsosäkerhet.
I denna handlingsplan konkretiseras folkhälsans och öppenhetens företräde framför andra överväganden, i enlighet med regeringens uppsatta krav.
I en situation präglad av osäkerhet, när det föreligger stora risker för folkhälsan, måste vi hela tiden fatta och omvärdera nödvändiga beslut om hälsosäkerhet i takt med att kunskapen och vetenskapsmännens ståndpunkter framskrider.
Det är följaktligen den tredje princip som vägleder oss: försiktighetsprincipen.
Ytterligare en skyddsåtgärd framstod som nödvändig.
Två faktiska element har spätt på vissa farhågor om kött- och benmjöl i djurfoder.
För det första att det har uppstått BSE-fall bland idisslare som är födda efter att förbudet mot mjöl utfärdades.
Man har framkastat hypotesen att dessa djur har korskontaminerats av kött- och benmjöl, eller smittats på grund av bedrägeri.
För det andra har en rapport offentliggjorts i Förenade kungariket, där det framgår hur svårt det är att kontrollera användningen av den här typen av mjöl.
Till dessa hälsofrågor måste man också tillägga att animaliskt mjöl i konsumenternas ögon framstår som en symbol för överdrifterna inom en särskild typ av jordbruksproduktion som började göra sig gällande för 40 år sedan, en produktion som möjliggjorde ett tillhandahållande av djurfoder till låga priser, men som också har visat sin begränsning och har blivit ifrågasatt under de senaste åren.
Därför har den franska regeringen beslutat att tillfälligt förbjuda användningen av kött- och benmjöl i foder för grisar, fjäderfän och fiskar samt husdjur.
Endast fiskmjöl får fortsätta att användas i fiskfoder.
Samtidigt gör Agence française de sécurité sanitaire des aliments, AFFSA, (franska livsmedelsverket) en ny utvärdering av de eventuella hälsorisker som hänger samman med den här typen av mjöl, mot bakgrund av kunskapsutvecklingen och säkerhetsåtgärdernas effektivitet.
Parallellt vidtar den franska regeringen åtgärder som innebär att man drar tillbaka riskvävnader.
I enlighet med de senaste vetenskapliga rekommendationerna har det beslutats att ryggradskotor inte får användas i foder.
Enligt ett förslag från den oberoende nationella vetenskapliga utvärderingsbyrån (AFSSA), har det fattats beslut om att förbjuda T-bone-steken.
Ryggradskotor från nötkreatur kommer också att uteslutas från tillverkningen av gelatin och talg, och hela organisationen av slaktindustrin kommer att ses över på ett sådant sätt att styckningen av slaktkroppar blir säkrare.
Kontrollresurserna i hela livsmedelskedjan kommer att förstärkas.
Frankrike har för övrigt startat ett betydande program med 48 000 tester av populationer av nötkreatur som anses vara riskbärare, varav 8 000 också ingår i gemenskapens program.
Det har redan fattats beslut om att utvidga det här programmet så att det skall omfatta hela nationen.
Samtidigt kommer det också att göras stickprov på de nötkreatur som kommer in i livsmedelskedjan.
Vi föreslår Europeiska kommissionen och våra partner i unionen att förbereda sig för att låta de här testerna utvidgas till europeisk nivå, i enlighet med vetenskapliga rekommendationer.
Ett särskilt avsnitt rör sjukdomens mänskliga form och vårdverksamheten.
Ett program för en förstärkt desinfektering och sterilisering av sjukhusinstrument för användning av engångsmaterial kommer att verkställas mycket snart.
Och just nu pågår en omvärdering av försiktighets- och säkerhetsåtgärderna i samband med tillverkning och användning av blodprodukter.
En särskild uppmärksamhet kommer att ägnas villkoren för hygien och säkerhet för arbetstagarna vid de berörda anläggningarna.
Framsteg inom forskningen är avgörande för att förbättra kunskapen, förebyggandet och behandlingen av BSE.
Därför kommer de forskningsinsatser som har gjorts sedan 1997 att fullföljas och utvidgas.
Den minskade konsumtionen av nötkött tar sig uttryck i en betydande obalans på marknaden.
Det behövs stödinstrument för att nötköttskedjan skall kunna konfrontera den här krisen.
Frankrike har krävt att situationen på nötköttsmarknaden skall tas upp på föredragningslistan för mötet i rådet (jordbruk) som kommer att hållas i Bryssel den 20 och 21 november.
Landet har redan krävt en aktivering av bestämmelserna om enskilda lager, vilka går inom ramen för den gemensamma organisationen av marknaden för nötkött.
Det bör inte vara uteslutet att gå längre än så när det gäller interventioner, för att se om det finns möjligheter att öka produktionen av proteinrika växter i Europa.
Denna nationella plan, som aviserades av premiärminister Lionel Jospin i går i Paris, grundas på det faktum att livsmedelssäkerhet är ett legitimt krav från konsumenterna och att den kommer att genomsyra regeringens agerande - och regeringen kommer att fortsätta att agera med största vaksamhet.
Min övertygelse är att denna omsorg delas fullt ut av de europeiska institutionerna, vare sig det handlar om Europaparlamentet - fru talman - och kommissionen eller rådet, och att den har en fullt berättigad plats i det europeiska sammanhanget.
I dag sammanträder experterna i den ständiga veterinärkommittén vid Europeiska kommissionen i Bryssel, för att förbereda detaljerna kring utvidgningen av det europeiska programmet för spårningstester på nötkreatur.
Att veterinärexperterna vid kommissionen sammanträder är särskilt värdefullt när det gäller att sammanfatta läget inför nästa möte i rådet (jordbruk), vilket kommer att hållas den 20 och 21 november, under ledning av min kollega och vän Jean Glavany.
Vid detta sammanträde, som pågår just nu, ges möjlighet att ställa olika erfarenheter och synsätt mot varandra när det gäller testprogram, förbudet mot animaliskt mjöl och övriga bestämmelser som kan förstärkas på europeisk nivå.
Resultaten av denna första debatt kommer att presenteras i rådet den 20 november.
Vad som står på spel är att återvinna de europeiska konsumenternas förtroende för nötkött.
Vid sammanträdet planerar ordförandeskapet dessutom att inleda en öppen debatt om livsmedelssäkerhet med utgångspunkt i pågående arbeten, krisens aktuella utveckling och kommissionens senaste förslag om hygien och rätt på livsmedelsområdet, och framför allt förslaget om att inrätta en europeisk livsmedelsmyndighet.
Det skall påpekas att det nu pågår en diskussion om flera förslag till förordningar, som skall bidra till att stärka effektiviteten och relevansen i gemenskapens bestämmelser, och följaktligen - hoppas jag - konsumenternas förtroende.
Jag vill i det sammanhanget påminna om att rådet för närvarande granskar ett förslag till en ram om motverkan av TSE.
Målet är att det skall kunna leda till ett avtal i samband med mötet i rådet (jordbruk) i december.
Det främsta syftet med denna ram är att inrätta en rättslig grund som gör att vi - på grundval av en enda text - i princip kan vidta alla former av åtgärder för övervakning av epidemier, upprätthållande av hälsoordningen och förbud mot riskvävnader, men också åtgärder som rör försäljning, handel, import och export av levande djur och animaliska produkter.
Samtliga åtgärder rör alla fall av BSE hos nötdjur och får, liksom skrapie hos små idisslare.
Dessa bestämmelser omfattar livsmedel och djurfoder, medan de övriga aspekterna av TSE-problematiken har överlåtits till den sektorsuppdelade lagstiftningen (läkemedel, kosmetiska, osv.)
Kommissionen har också föreslagit åtgärder för livsmedelshygien, vilka behandlas av både rådet och parlamentet.
Kommissionens allra senaste förslag om livsmedelsrätt och en europeisk livsmedelsmyndighet kommer att bli föremål för en ingående debatt i rådet (inre marknaden, konsumentfrågor, turism) den 30 november, där jag kommer att vara ordförande.
Debattens syfte är att klargöra kraftfulla riktlinjer som skall vägleda myndighetens funktionssätt.
Jag tror faktiskt att den öppna debatten, som hålls nästa vecka vid mötet om livsmedelssäkerhet i rådet (jordbruk), tydligt kommer att visa att den vetenskapliga utvecklingen är en central del i de europeiska bestämmelserna om livsmedelssäkerhet.
Parlamentet uttalade sig nyligen om kommissionens vitbok, där det skisseras en definition på denna myndighet.
Jag tvivlar inte på att ni kommer att skapa utrymme i er tidsplan med hänsyn till nödvändigheten av att gå snabbare fram, så att vi, enligt kommissionens förslag, kan ha en europeisk livsmedelsmyndighet i Europa redan år 2002.
Så snart kommissionen hade presenterat förslaget om att inrätta en europeisk livsmedelsmyndighet den 8 november, satte ordförandeskapet igång arbetet inom rådet.
Rådets grupp har haft två sammanträden, den 9 och 14 november, för att förbereda debatten om riktlinjerna som kommer att äga rum den 30 november i rådet.
Den europeiska livsmedelsmyndighetens uppdrag skall framför allt bestå i att utarbeta oberoende vetenskapliga yttranden av mycket hög kvalitet i alla frågor som har en direkt eller indirekt inverkan på konsumenternas hälsa och som är ett resultat av livsmedelskonsumtion.
Detta omfattar alla stadier från primärproduktion till slutkonsument.
Den europeiska livsmedelsmyndigheten skall också tillhandahålla tydlig och lättillgänglig information i frågor som sorterar under dess mandat.
Effektivitet, oberoende och öppenhet är de nyckelprinciper som klart och tydligt skall vägleda bedömningen av livsmedelsrisker i Europa.
