# ID: svediakorp-gov406680
# author: Solbes Mira (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-11-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 416
# sentences: 13
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(ES) Herr talman!
Tack så mycket, herr Della Vedova.
Kommissionen har redan fastslagit och Europeiska rådet i Lissabon accepterat behovet av att på djupet analysera problemet med befolkningens åldrande i Europa; faktum är att Kommittén för ekonomisk politik i samarbete med kommissionen har ägnat sig åt den frågan de senaste månaderna.
På Ekofin-rådets senaste möte lades en rapport fram av Kommittén för ekonomisk politik där man som ett generellt drag kan framhäva att det rent allmänt finns ett problem med åldrandet i Europa, som inte är exakt det samma i alla länder; det förekommer stora skillnader mellan länder som Irland, till exempel, med en mycket ung befolkning och fortsatta möjligheter till en ökad sysselsättning, och länder som redan har en högre sysselsättning och en äldre befolkning.
Rapporten visar att de reformer som hittills genomförts inom socialförsäkringssystemen bidrar till att förbättra situationen.
Den visar även att minskningarna av skulden, i den mån dessa medger en minskning av det framtida underskottet, kan bidra till att lösa situationen.
Jag kan säga att situationen i varje land kommer att variera de närmaste tjugo åren, men att den kommer att vara förenad med en ökning av det offentliga underskottet på i genomsnitt mellan ytterligare 2 procent och 7 procent, beroende på det enskilda landets särdrag; dessa båda faktorer kommer emellertid inte att vara tillräckliga för att lösa problemet.
Vilken lösning som kan tillämpas kommer uppenbarligen att vara ett nationellt beslut i varje medlemsstat; kommissionen kommer inte att lägga fram något förslag på den punkten.
För närvarande har jag intryck av att de lösningar som tillämpas i de olika medlemsstaterna går i tre olika riktningar.
De går å ena sidan i riktning mot ett sökande efter ett system för finansiering av fördelningssystemen som innehåller drag av kapitalisering; jag har tidigare nämnt det holländska systemet, till exempel, som redan innehåller tydliga drag av kapitalisering.
Medlemsstaterna går även i riktning mot ett statligt fördelningssystem som är förenligt med privata kapitaliseringssystem och dessa är uppenbarligen i sin tur förenliga med stödet till inrättandet av särskilda investeringsfonder som kan få skatteförmåner på lång sikt och bidra till att lösa problemet med åldrandet.
Men det kommer i slutändan att vara varje medlemsstats beslut som gäller, eftersom detta är en fråga om ansvaret, så som jag tidigare sade, hos var och en av dem.
