# ID: svediakorp-gov406657
# author: Pérez Álvarez (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-11-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 354
# sentences: 9
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Vi som under många år har ägnat oss åt att studera sociala frågor minns att de gamla instruktionsböckerna brukade innehålla en definition av det sociala skyddet som en samling statliga skyddsåtgärder för ekonomiskt beräkningsbara risker, av individuellt eller familjebetingat slag som individerna - familjen - inte kunde åtgärda själva.
Hälsan är givetvis något av det vi värdesätter mest, inte minst när vi själva har förlorat den eller riskerar att göra det.
Dessutom är det så att de sociala systemen, skyddssystemen har blivit föremål för influenser och konsekvenser av situationen för hälsovården, och situationer av ekonomiskt och demografiskt slag.
Det är även så att lågkonjunkturer, arbetslöshet, social utslagning, uppkomst av nya sjukdomar, en åldrande befolkning - liksom framstegen inom forskning, förbättring av medicinsk behandling, utvecklingen av ny teknik för diagnos och behandling - har satt djupa spår på olika nivåer inom den offentliga sjukvården.
Det är ett bekräftat faktum att européernas skydd mot risker som uppstår i samband med sjukdom, moderskap och ålderdom - numera i olika varianter, på grund av den åldrande befolkningen - inte bara finns i form av sociala och statliga system som är tvingande och obligatoriska, med en säkerhet eller ett socialt skydd.
I artiklarna 34 och 35 i den mycket unga stadgan för grundläggande rättigheter i Europeiska unionen erkänns och respekteras rätten till socialförsäkringsförmåner och samhällsservice samtidigt som rätten tillkännages för alla personer som bor och flyttar under lagliga former inom unionen till socialförsäkringsförmåner och sociala förmåner i enlighet med gemenskapsrätten och lagstiftningen och rutinerna på nationell nivå.
Den privata tilläggssjukförsäkringen - frivillig eller ej - existerar parallellt med det obligatoriska statliga systemet och kan vara ett sätt att få kvalitativ sjukvård inom en viss tid.
Därför anser jag att vi bör rösta för innehållet i Rocards betänkande, som jag gratulerar honom till, där kommissionen uppmanas att tillhandahålla en tjänst, en grönbok som ger oss information om den nuvarande situationen på försäkringsområdet i medlemsstaterna och gör att vi kan fatta beslut i framtiden.
