# ID: svediakorp-gov406649
# author: Flautre (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-11-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 399
# sentences: 13
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Debatten som följde på presentationen av detta initiativbetänkande tydliggjorde till sist två synsätt, varav det ena, som tyvärr är ganska vanligt förekommande, går ut på att främja en privatisering av livets alla dimensioner och att göra tilläggssjukförsäkringar till ett projektföremål, genom att överlåta dem till den inre marknadens aktörer och förbehållslösa regelverk.
Enligt det synsättet är det givet att den vinstdrivande tilläggssjukförsäkringsmarknaden i allt högre grad och på ett alltmer avgörande sätt skall utgöra ett komplement till de grundläggande allmänna systemen.
I den visionen ger man blankt i icke-vinstdrivande ömsesidiga sjukförsäkringsbolag, som trots allt är mycket viktiga aktörer på tilläggsförsäkringsmarknaden i flera medlemsstater.
Det andra synsätt som illustreras av föredragandens inledande uttalande, och som delas av ett stort antal kolleger, innebär att man bör främja nödvändiga bestämmelser och uppförandekoder som gör att det inrättas ömsesidiga försäkringsformer mellan försäkringsbolagen för att alla skall garanteras en vård av god kvalitet, och som motverkar risken för att vi får se en utveckling av diskriminerande metoder och urval av risker och kunder.
Betänkandet av Michel Rocard, som läggs fram i dag efter utskottets ändringar, visar hur svårt det är att övervinna dessa svårigheter.
De ändringsförslag som vi lämnat in å Gruppen De grönas vägnar rekommenderar att följande punkter beaktas.
För det första tillhör vi inte dem som nöjer oss med att det offentligas relativa andel av hälsovårdsutgifterna sjunker.
Befolkningsutvecklingen, åldrandets konsekvenser och det ökade vårdbehovet måste bli föremål för en offentlig debatt.
Det är unionsinvånarnas sak att besluta om utgången för denna samhällsdebatt och hur stora resurser som bör anslås till att garantera den grundläggande rätten till social trygghet.
Det faktum att de grundläggande systemens kostnader i allt högre grad överförs till tilläggssystemen har två nackdelar: dels minskar systemens förpliktelser och dels försvagas de icke-vinstdrivande ömsesidiga systemen, som inte gör ett urval av risker.
Vi föreslår att betänkandet skall erkänna allas rätt till vård, i stället för att erkänna en grundläggande tjänst som skall vara tillgänglig för alla.
Vidare föreslår vi att man undanröjer alla risker för diskriminering eller urval av risker, vilket enligt vår mening blir ett resultat av att man legaliserar förhållandet som innebär att en person måste genomgå en hälsoundersökning innan denne tecknar en tilläggssjukförsäkring, enligt punkt 11 b.
