# ID: svediakorp-gov406645
# author: Marinos (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-11-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 358
# sentences: 11
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Jag tackar ordförande Rocard för hans uppskattande ord om mitt yttrande.
Tilläggssjukförsäkringarna har bland annat uppstått, förutom till följd av de orsaker som Rocard nämnde, till följd av det behov av bättre vård som hör samman med utvecklingen av vårdmetoder och de högre kostnader som är förknippade med dessa, vilka de nationella sjukförsäkringarna har svårt att klara.
De kompletterande sjukförsäkringarna har emellertid också visat sig vara nödvändiga på grund av de nationella sjuförsäkringssystemens otillräcklighet, som beror på att de är offentliga och mer kostsamma, men även på grund av att de tilldelas allt mindre anslag i de statliga budgetarna, anslag som minskat stadigt i alla medlemsstater under 1980-talet och i början av 1990-talet.
Dessa brister och den ökade efterfrågan på bättre sjukvård har täckts och täcks alltmer av de kompletterande och frivilliga sjukvårdssystemen, som administreras av offentliga eller privata organisationer, med eller utan vinstsyfte.
Det råder emellertid stora skillnader mellan länderna, och det finns inte så detaljerade och jämförbara statistiska uppgifter att man på ett tillförlitligt sätt kan dra slutsatser om situationen, vilket system som är bäst, vilka svagheterna är osv.
I mitt yttrande, som utarbetats på uppdrag av utskottet för ekonomi och valutafrågor, framhåller jag att kommissionen, innan man beslutar om några allmänna regler om tilläggssjukförsäkringen, måste utarbeta en grönbok, som bearbetar och sammanställer alla dessa spridda informationer.
Utifrån slutsatserna i denna grönbok kan vi sedan besluta om vissa allmänna regler för alla medlemsländerna, för att få till stånd en bättre tilläggssjukförsäkring, som svarar mot behoven också hos de svagaste befolkningsgrupperna.
Dessa regler bör emellertid respektera subsidiaritetsprincipen, de bör underlätta en sund konkurrens, och de får inte vara till hinder för den privata sektorns effektivitet och ekonomiska hållbarhet.
Avslutningsvis, herr talman, skulle jag vilja framhålla att betänkandets skicklige föredragande Rocard i hög grad har beaktat de vetenskapliga utsagorna och många av förslagen i mitt yttrande.
Jag skulle också vilja tacka kollegerna Pronk och Karas för deras värdefulla bidrag till utformningen av betänkandet.
