# ID: svediakorp-gov406630
# author: Souchet (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-11-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 354
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(FR) Jag skall inte återkomma till den utmärkta argumentation som min vän Gallagher utvecklade angående den text som vi har röstat om, utan i stället utvidga debatten till alla de internationella förhandlingar där våra länder företräds av kommissionen.
Mina synpunkter gäller givetvis den fråga vi ägnar oss åt i dag, dvs.
Europeiska gemenskapens representation inom regionala fiskeorganisationer, men de kan också tillämpas på förhandlingarna inom t.ex.
Världshandelsorganisationen.
Att kommissionen har befogenhet att företräda gemenskapen och förhandla i en internationell instans beror på att den har fått ett mandat från rådet.
Därför bör ett sådant mandat vara tydligt definierat med avseende på tid och innehåll, och det bör också följas upp noggrant av rådet.
I ett stort antal frågor är medlemsstaternas intressen mycket ojämnt fördelade, och det gäller fisket i vissa av världens regioner.
Somliga stater berörs inte alls av vissa fiskeregioner.
Det är därför ett krav att de direkt berörda medlemsstaterna själva kan försvara sina intressen genom att sitta vid förhandlingsbordet, där kommissionen kan spela en värdefull roll som tekniskt stöd.
Om de europeiska intressena endast har en enda företrädare, dvs. kommissionen, kommer Europas inflytande och makt i sådana församlingar oundvikligen att försvagas.
Europa skulle bara få en enda plats, och den ställning som försvaras skulle ödesdigert nog bara bli den gemensamma minsta nämnaren, som fastställts utifrån ståndpunkterna i en samling medlemsstater med mycket olika intressen.
Det viktiga är således inte att uppfylla kommissionens önskan om hegemoni genom att försvaga Europas ställning, vilket skulle vara raka motsatsen till en god tillämpning av subsidiaritetsprincipen.
I alla de internationella förhandlingar där Europeiska unionen deltar är det tvärtom viktigt att noggrant avgränsa kommissionens roll.
Kommissionen bör inte på något sätt ersätta medlemsstaterna, utan stå bredvid de berörda medlemsstaterna för att ge stöd och svara för samordning.
Jag är inte helt säker på att det är den väg man gör sig beredd att gå vid toppmötet i Nice ... men än finns det tid för medlemsstaterna att samla sig.
