# ID: svediakorp-gov406613
# author: Posselt (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-11-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 148
# sentences: 9
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Folkmordet på armenierna var det första i raden av folkmorden under 1900-talet som kan betecknas som genocidernas århundrade.
Franz Werfel har fastslagit detta i det litterära minnesmärket " Die vierzig Tage des Musa Dagh ".
(Musa Daghs fyrtio dagar) Franz Werfel hade judiska och tysk-böhmiska släktingar.
De judiska släktingarna blev offer för förintelsen, de tysk-böhmiska och även de judiska fördrevs ut ur Böhmen efter andra världskriget.
Det visar hur den ena katastrofen kan utlösa den andra.
När Hitler förberedde förintelsen sade han, vem talar längre om armenierna i dag?
Därför var det nödvändigt att vi talade om för våra turkiska vänner, att oförätter inte heller i dag kan förtigas.
Vi vill inte strö salt i de historiska såren, vi vill tillsammans bearbeta oförrätterna, oavsett i vems namn de har begåtts.
