# ID: svediakorp-gov406547
# author: Casaca (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-11-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 333
# sentences: 11
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herr revisionsrättsordförande, fru kommissionär!
De senaste två åren har revisionsrätten offentliggjort sex särskilda rapporter om den gemensamma jordbrukspolitiken.
I sin särskilda rapport om subventioner till avsättning av skummjölk påvisas bristande kontrollåtgärder och en mängd manipulerad mjölk, samt bedrägerier med dess användning, något som saknar motstycke i andra sektorer inom jordbruket.
I sin rapport om avsättning av smör påpekar revisionsrätten att 89 procent av budgeten används till subventioner av processer i livsmedelsindustrin med tvivelaktig insyn och ännu mer tvivelaktig effektivitet när det gäller dess påverkan på jordbrukarnas inkomster.
I vissa fall handlar det om att ett begränsat antal länder och ett begränsat antal ekonomiska aktörer som direkt tjänar på denna politik.
I det viktigaste arbetet om den gemensamma jordbrukspolitiken, rapporten om jordbruksgrödor, drog revisionsrätten slutsatsen att gemenskapsbudgeten, från 1993 till 1997, betalade ut en summa på över 13 000 miljarder euro mer än vad som var rimligt.
Jordbruksgrödorna utgör 43 procent av budgeten i den gemensamma jordbrukspolitiken, men de utgör endast 10,7 procent av slutprodukterna.
Under 1995 gick nästan 40 procent av betalningsbemyndigandena till de 3 procenten största förmånstagarna, medan de 57 procenten små förmånstagare bara fick 4,5 procent av betalningarna.
Revisionsrätten ansåg då, mycket befogat, att stödet till jordbrukarna inte borde ske utifrån priser, produktion eller yta, utan borde vara ett nettostöd till jordbrukarnas inkomster eller arbetsenheter.
Det handlar om dokument av utmärkt kvalitet som " rör om i grytan " i den gemensamma jordbrukspolitiken, vilken fortsätter att privilegiera de största jordbrukarna till förfång för de mindre, de centraleuropeiska länderna och regionerna till förfång för randområdena.
Det är synd att revisionsrättens årsrapport, som föreges vara utformad för att betrakta de mest relevanta aspekterna i årets arbete med de särskilda rapporterna, inte har tagit bort dessa analyser och beslutat ägna sig åt andra frågor för vilka man inte har gjort några särskilda analyser.
