# ID: svediakorp-gov406546
# author: Ferreira (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-11-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 400
# sentences: 21
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, fru kommissionär, herr ordförande i revisionsrätten, kära kolleger!
Revisionsrättens nya rapport som har överlämnats till oss är av intresse för budgetkontrollutskottet: vi vill framföra flera synpunkter angående problemen med gemenskapsbudgetens förvaltning, och samtidigt varna för de restriktiva tolkningar som vi skulle kunna göra genom att utnyttja vissa uppgifter på ett enfaldigt sätt.
Men förutom konstateranden har vi, herr talman, behov av mer ingående förklaringar och analyser för att kunna gå vidare.
Jag skall snabbt utveckla tre punkter.
För det första en fråga om terminologi: alltför ofta skiljer man inte tillräckligt tydligt på begreppen bedrägerier och oegentligheter, och revisionsrätten varnar för lockelsen att likställa oegentligheter eller misstag med fall av bedrägeri.
Här bör det noteras att t.o.m. revisionsrätten konstaterar att antalet bedrägerifall är begränsade.
En annan punkt som tas upp i rapporten: de problem som har att göra med mervärdesskatten.
Mervärdesskatten utgör en betydande andel av gemenskapsbudgetens inkomster.
Men man måste konstatera att vi har att göra med ett invecklat system.
Mervärdesskattesatserna skiljer sig från en stat till en annan, och de har olika sammansättning i olika stater.
I vissa stater finns det till exempel en regional mervärdesskatt.
Det krävs också att vi fortsätter att fundera på en skatteharmonisering.
Den tredje punkt jag skulle vilja nämna rör diskussionen i går kväll, när revisionsrätten presenterade årsrapporten vid budgetkontrollutskottets möte.
Det framfördes då krav på - vilket också har tagits upp här flera gånger - att revisionsrätten skall tala om i vilka stater man har upptäckt fall av bedrägerier och oegentligheter.
Jag skulle vilja höja ett varningens finger mot frestelsen att använda sådana metoder.
Det är inte vår sak att leta efter syndabockar, varken inom institutionerna eller i staterna.
Och eftersom revisionsrättens arbetsmetod grundas på enkätundersökningar har vi dessutom endast en ofullständig bild av situationen.
I revisionsrättens rapport betonas i högre grad än tidigare medlemsstaternas förvaltning och kontroll av medel från gemenskapens fonder.
Denna analys bör ge oss anledning - vi parlamentsledamöter, men också kommissionen - att lägga fram förslag som kan förbättra medlemsstaternas system för förvaltning och finansiell kontroll.
Staterna bör tillämpa dessa system för att garantera ett skydd av unionens ekonomiska intressen.
För att avsluta uppmanar jag därför till ett bättre samarbete med rådet.
