# ID: svediakorp-gov406530
# author: Karlsson (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-11-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 2,431
# sentences: 104
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru talman, mina damer och herrar!
På ledamöternas av revisionsrätten vägnar vill jag tacka er för att ha bjudit in mig hit för att presentera revisionsrättens tjugotredje årsrapport.
Liksom tidigare år markerar denna presentation inledningen av ansvarsfrihetsförfarandet för budgetåret 1999.
Rapporten är liksom de senaste två åren utformad med kapitel med information om inkomster inom varje utgiftsområde i enlighet med budgetplanens rubriker.
Ni kommer också att hitta ett kapitel som innehåller revisionsförklaringen (DAS) och bifogat rapporten finner ni revisionsrättens yttranden om sjätte, sjunde och åttonde Europeiska utvecklingsfonden.
De olika kapitlen i årsrapporten gäller fyra huvudpunkter.
För det första finns det en analys om budgetgenomförandet av budgetförvaltningspraxis inom de specifika budgetrubrikerna.
Ni kommer att se att revisionsrätten har lagt mer tonvikt på uppföljning av tidigare iakttagelser, som svar på de krav som framförts av detta parlament.
I vart och ett av dessa kapitel rapporterar revisionsrätten om de framsteg som skett på flera områden om vilka den hade rapporterat tidigare och jag kommer att ta upp några av dessa frågor i min presentation.
För det tredje, som svar på en begäran av Europaparlamentet har revisionsrätten utvidgat sin revisionsförklaring och lämnar nu ytterligare information per utgiftsområde i varje kapitel.
Slutligen framför revisionsrätten i varje kapitel ett antal andra viktiga iakttagelser vid granskningen.
Många av dessa rapporteras också om i en mer detaljerad form i revisionsrättens särskilda rapporter.
Sedan det senaste ansvarsfrihetsförfarandet har rätten antagit 24 särskilda rapporter som innehåller resultaten av granskningar som fokuseras på många särskilda områden där gemenskapens budgetförvaltning kan förbättras.
Även om dessa rapporter inte utgör en del av dagens presentation skall hänsyn tas till dem i ansvarsfrihetsförfarandet.
De totala inkomsterna för budgetåret 1999 uppgick till 86,9 miljarder euro.
De BNI-baserade egna medlen utgör 43 procent av denna totalsumma.
De momsbaserade medlen utgör 36 procent och de traditionella egna medlen utgör 15 procent av de totala medlen.
De återstående 5 procenten består av överskott från tidigare år och annan inkomst.
Detta innebär att fyra femtedelar av gemenskapens medel, bruttonationalinkomsten plus de momsbaserade medlen, bestäms genom att man använder statiska uppgifter vid fastställandet av beräkningsunderlaget.
Jag skulle vilja påpeka två av rättens större iakttagelser i detta sammanhang.
För det första har revisionsrätten nu under flera år kommenterat användningen av statistiskt ackumulerade system (SEK 79) vilket för alla andra ändamål redan har ersatts av ett nyare system (SEK 95).
Skillnaden är 16 år.
Vidare i samband med kampen mot momsbedrägerier har revisionsrätten fastställt en metod baserad på en jämförelse mellan skattemässig och statistiska mellanliggande konsumtionsdata som kan vara synnerligen användbar för att peka på områden där det finns hög risk för skattebedrägeri.
Den uppmanar därför medlemsstaterna att överväga att använda denna metod.
På tullområdet rapporterar revisionsrätten om komplexiteten och den varierande tillämpningen av passiv förädling.
Men den stöder även kommissionens förslag att modernisera tullordningarna för att kunna ge en ekonomisk effekt.
Beträffande utgifterna för 1999 uppfördes ett totalt belopp på 93,6 miljarder euro i räkenskaperna som nya åtagande- och betalningsbemyndiganden som uppgick till 80,3 miljarder euro bokfördes.
Detta är 96 procent respektive 92 procent av de tillgängliga anslagen för året.
Utnyttjandegraden av budgetplanens beräkningar är 91 procent respektive 83 procent.
Utgifter från gemenskapens budget är spridda över många olika områden.
Det är därför svårt att dra allmänna slutsatser om detta budgetgenomförande.
Revisionsrätten lägger dock fram följande viktiga iakttagelser.
Hälften av utgifterna för 1999 finns bokförda under den gemensamma jordbrukspolitiken.
Som anges i kapitel 2 i denna årsrapport kan den höga utgiftsnivån, som är nästan 99 procent av de slutgiltiga anslagen, delvis förklaras av de många överföringarna, vilket i realiteten speglar den dåliga kvaliteten på utgångsberäkningarna av både inkomster och utgifter.
Revisionsrätten uppmanar både kommissionen och medlemsstaterna att förbättra kvaliteten på dessa beräkningar.
Det fanns också många överföringar av anslag för strukturfonderna som avsevärt ändrade strukturen av budgeten 1999.
Vidare fanns det stora skillnader mellan programbelopp och belopp anslagna i budgetplanen och de flesta av strukturfondernas insatser fick lov att planeras om.
På detta område fanns det också ett för lågt utnyttjande av anslag för åtagande- och betalningsbemyndiganden och en ökning av transaktioner i slutet av året.
På områden där gemenskapsprogrammen genomförs direkt av kommissionen, såsom inre politik och externa åtgärder, är genomförandenivån något lägre.
Det finns också en stark koncentration av åtagande- och betalningsbemyndiganden i slutet av året.
Detta är något som vi har påpekat under åren.
Rätten upprepar följdriktigt sina kommentarer från tidigare år om de negativa effekterna av detta, exempelvis dåliga och snabba beslut, tung arbetsbörda som skapar en risk för misstag och så vidare.
Till sist, i de två kapitlen inre politik och externt bistånd anser revisionsrätten att kommissionens egna kommentarer till budgetgenomförandet är bristfälliga.
Revisionsrätten välkomnar därför kommissionens tydliga åtagande i sitt svar för att grundläggande förbättra sin budget- och redovisningsrapport.
Revisionsrätten har lämnat en årlig revisionsförklaring sedan budgetåret 1994.
Varje år har revisionsrätten framfört allvarlig kritik om den laglighet och korrekthet som ligger till grund för betalningarna och transaktionerna.
Detta är återigen fallet.
Granskningen av betalningarna för 1999 visade återigen en oacceptabel nivå av felaktigheter som gällde de underliggande transaktionernas belopp, korrekthet eller stödberättigande.
De flesta av dessa felaktigheter skedde på de områden av gemenskapsbudgeten som medlemsstaternas myndigheter ansvarar för.
Det handlar huvudsakligen om att man inte följer reglerna för korrekta grunder för transaktioner, krav på för höga belopp, otillräckliga grunder samt uträkningsfel.
Det förekommer också andra försummelser med att följa förordningar och brister i systemen av vilka effekterna på betalningar inte direkt kan bedömas men som ökar risken för att felaktigheter sker.
De vanligaste exemplen här är problem med att genomföra reglerande kontroller på ett otillräcklig sätt, med detaljerade styrkande verifikationer och underlåtenhet att följa upphandlingsförfaranden.
För året 1999 fick således revisionsrätten inte de nödvändiga bevisen vid sitt revisionsarbete för att säkerställa de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet, förutom på områdena egna medel, åtagandebemyndiganden och administrativa utgifter.
Å andra sidan för den sjätte, sjunde och åttonde Europeiska utvecklingsfonden ger rätten en positiv revisionsförklaring.
Rättens skyldighet är inte bara att rapportera om upptäckta felaktigheter i dess revision utan vi bör också se till att våra iakttagelser tolkas och används rätt.
Låt mig därför påminna parlamentets ledamöter om att det höga antalet felaktigheter som rätten hittat inte skall ses som en indikation på den bedrägerinivå som påverkar gemenskapsbudgeten.
De flesta av de fel i fråga om betalningar som rätten hittat beror på problem med otillräcklig finansförvaltning och kontroll och det är enbart fråga om en liten del av de upptäckta felaktigheterna som kräver en ytterligare granskning av OLAF eller medlemsstaternas myndigheter.
En annan risk för misstolkning är att syftet med korrigerande åtgärder fastställs för att minska nivån på felaktigheter och att uppnå en positiv revisionsförklaring.
Som rätten redan påpekade i sin tidigare rapport kräver en förbättring på medellång sikt en kombination av allmänna och specifika åtgärder, innefattande ett klargörande och en förbättring av kontrollförfaranden, i synnerhet på medlemsstatsnivå.
I detta sammanhang välkomnar revisionsrätten kommissionens plan om förbättrad finansförvaltning som presenterats för den myndighet som beviljar ansvarsfrihet med hänsyn till ansvarsfrihet för budgetåret 1998.
Denna kommentar leder mig till några synpunkter på reformen av kommissionen.
Revisionsrätten är positiv till de ansträngningar som görs av Prodis kommission för att skapa en modern och stark struktur för förvaltning och kontroll och att samtidigt inrikta arbetet på det sätt på vilket politiska prioriteringar görs och medel anslås.
Många av de brister som kommission nu försöker få bort har understrukits av revisionsrätten vid många tillfällen.
Exempelvis kommissionens förslag att öka ansvaret hos de tjänstemän som godkänner verkställighet av åtaganden och betalningar och samtidigt få bort det centralstyrda systemet med förhandstillstånd från styrekonomen för transaktioner samt även att skapa en oberoende revisionstjänst i linje med de viktiga krav på förbättrad budgetförvaltning som vi fastslår i vårt yttrande nr 4 / 97.
Ett annat område av reformen som nära motsvarar ett viktigt prioriterat område som revisionsrätten identifierat är en ökad inriktning på mätning av resultat- och genomförande inom en resurstilldelningsram som överensstämmer med förutbestämda prioriteringar och målsättningar som är klart definierade och mätbara.
På sektorsnivå har kommissionen nu tillkännagivit reformprogram som kan ses som ett svar på de farhågor som revisionsrätten uttryckt under flera år, till exempel förslag för att förbättra förvaltningen av externa biståndsprogram.
Detta initiativ är helt klart grundat på en analys som är mycket lik den som revisionsrätten gjort - mycket utförligt beskriven i dess årsrapport för 1997.
Medan revisionsrätten uppmuntrar kommissionen att fortsätta från principer till praktisk tillämpning så snart som möjligt, måste man komma ihåg att hittills finns reformen fortfarande bara på papper.
Genomförandet av denna nya reform kommer att kräva en verklig förändrad förvaltningskultur hos kommission, en process som förvisso kommer att ta tid.
Årsrapporten för budgetåret 1999 när det gäller rapportering om uppföljningen av tidigare iakttagelser visar hur svårt det är för kommissionen att genomföra de förändringar som behövs och som man har kommit överens om.
I vissa fall, som reformerna av åtgärderna för subventionerad användning av skummjölk och skummjölkspulver eller programmet för bistånd till Sydafrika, liksom på vissa områden av traditionella egna medel har kommission vidtagit åtgärder för att avhjälpa speciella brister som revisionsrätten rapporterat.
På andra områden har korrigerande insatser skett långsamt.
Avseende exempelvis mjölkkvotsystemet fann revisionsrätten att situationen totalt sett inte hade förändrats påtagligt och att man tvärtemot rättens åsikt hade infört ökade kvoter, vilket lett till ökade överskott på mjölkmarknaden och en tung ekonomisk börda för offentliga lagrings- och avyttringsåtgärder.
Vad gäller importen av mejeriprodukter till förmånstullar anser rätten att ingenting har gjorts hittills för att undvika brott mot bestämmelser liknande dem som rapporterats i rättens särskilda rapport nr 4 / 98.
På området Europeiska regionala utvecklingsfonden följde rätten upp cirka 48 iakttagelser för vilka den ansåg att en ekonomisk rättelse borde göras.
Det finns bara 16 fall där rätten är nöjd med de korrigerande åtgärder som kommissionen vidtagit.
På området social dialog har kommissionen inte vidtagit de åtgärder som den hade samtyckt till att genomföra i sina svar på revisionsrättens iakttagelser.
På området intern politik utförde rätten en ny revision av nio avtal i generaldirektoraten för transport och energi och åtta avtal i generaldirektoratet för forskning.
Kommissionen hade endast följt upp tre av de 17 avtalen med fortsatta åtgärder för sex andra.
I sin årsrapport för budgetåret 1996 fann rätten ett antal brister i förvaltningen av en exportfrämjande fond för Nicaragua och Honduras.
I sin rekommendation om ansvarsfrihet som offentliggjordes 1998 uppmanade rådet kommissionen att granska sina förbindelser med den regionala banken och återkräva belopp som orättmätigt krediterats av denna bank.
I slutet av 1999 höll kommissionen fortfarande på med att inrätta en ny organisation.
Av dessa och andra exempel är det uppenbart att kommissionen hittills inte bara varit långsam med att vidta korrigerande åtgärder utan att den i synnerhet har problem med att få återbetalning för belopp som utbetalats oskäligt.
I sitt program för år 2001 har revisionsrätten därför planerat en total granskning av alla budgetområden i kommissionens indrivningsförfaranden.
Som jag angav tidigare utgör kommissionens ekonomiska förvaltning bara en del av den totala förvaltningen av gemenskapens tillgångar.
Medlemsstaterna ansvarar för den dagliga förvaltningen av den större delen av gemenskapens medel på områdena för den gemensamma jordbrukspolitiken och strukturfonderna.
Denna årsrapport och de särskilda rapporterna som offentliggjorts sedan det senaste ansvarsfrihetsförfarandet fortsätter att belysa allvarliga och fortsatta brister i medlemsstaternas förvaltnings- och kontrollsystem.
Exempelvis är en viktig kategori av felaktigheter som rapporterades i revisionsförklaringen oriktiga avdrag av de centrala eller lokala förvaltningarna för jordbruksstöd.
Även på området gemensam jordbrukspolitik uppmanar rätten medlemsstaterna och kommissionen att göra kontrollerna effektivare genom att i stor grad tillämpa kontrollförfaranden för alla gemensamma marknadsorganisationer jämförbara med dem i det integrerade förvaltnings- och kontrollsystemet.
De dramatiska händelserna under senaste tiden har tydligt visat den ökade vikten av förvaltnings- och kontrollfrågor på den europeiska dagordningen.
Det måste stå klart för var och en och alla av oss, antingen som företrädare för en europeisk institution eller för medlemsstater, att detta speglar en bestående förändring av värderingar och åsikter hos europeiska skattebetalare.
I utbyte mot deras förtroende och medverkan kräver de att de europeiska penningmedlen används på ett meningsfullt och ärligt sätt.
Kommissionens åtagande måste ses som ett konstruktivt svar på denna utmaning: ett svar som förtjänar vårt stöd.
Å andra sidan kommer kommissionen att märka att den nu har skapat höga förväntningar och att den är skyldig att i praktiken tillämpa sina goda föresatser och att åstadkomma resultat.
Det åligger budgetmyndigheterna, som framgångsrikt har satt i gång den reform som inriktas på problemen med den allmänna ekonomiska förvaltningen, att fortsätta och förstärka sina ansträngningar för att denna reform skall lyckas.
I praktiken måste de således ägna tillräcklig uppmärksamhet och resurser till uppföljning och återkoppling från reformprocessen.
Ledamöterna i Europaparlamentet kommer att stå i förgrunden för detta.
Den nye ordföranden i den italienska revisionsrätten, Corte dei Conti, som officiellt tillträdde sin tjänst för några veckor sedan, sade i sitt tal: " Jag är övertygad om att förbindelserna mellan revisionsrätten och parlamentet skulle förbättras avsevärt om parlamentet förstärkte de instrument som är avsedda att se till att parlamentet systematiskt beaktar revisionsrättens revisionsresultat. "
Jag gör hans ord till mina.
De innebär att vi vill se en utveckling av arbetsorganisationen och metoderna hos detta parlament som speglar detta behov av strukturförändring.
I går hade jag möjlighet - för vilket jag tackar talmannen - att diskutera med parlamentets talman om att engagera alla utskott i detta parlament i ekonomisk- och förvaltningskontroll.
Till sist men inte minst kommer vi också att behöva medlemsstaternas medverkan.
Medan de ansvarar för den dagliga förvaltningen av större delen av gemenskapens penningmedel behöver medlemsstaterna förstärka sin budgetkontroll och ta sitt hela ansvar i kampen mot bedrägerier mot gemenskapsbudgeten.
Endast när alla aktörer - kommissionen, parlamentet, rådet, Europeiska revisionsrätten och medlemsstaterna - engagerar sig för reformen och samarbetar i denna åtgärd kommer de europeiska skattebetalarnas förtroende för gemenskapens finansförvaltning att kunna återställas.
