# ID: svediakorp-gov406513
# author: Garot (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-11-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 768
# sentences: 23
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(FR) Herr talman, herr kommissionär, kära kolleger!
Vi skall i kväll diskutera situationen för grissektorn och dess gemensamma organisation av marknaden, som visat sig dåligt anpassad till den senaste kris som ägt rum.
Mellan 1998 och 2000 har produktionen skenat iväg orimligt med en ökning om 20 miljoner djur, för att uppnå en årlig nivå på 205 miljoner slaktade grisar i Europeiska unionen.
Vi har då noterat en minskning av kursen med 30 procent, med den rad av konsekvenser som ofta är ohållbara för producenterna, särskilt för de unga och de mest skuldsatta.
Vissa uppfödare som försatts i konkurs har inte haft något annat val än att ändra social status och bli vanliga anställda i kooperativa eller privata företag och samtidigt blir kvar på sina gamla jordbruk.
Det är inte, herr kommissionär, mina kära kolleger, tolkningen av den europeiska jordbruksmodellen som unionen avser att få erkänd på den internationella scenen.
Ett konstaterande krävs uppenbarligen när det gäller målsättningarna i den ändrade förordningen 2759 / 75, den om den bristande anpassningen och otillräckligheten när det gäller verktygen inom den gemensamma organisationen av marknaden för griskött, nämligen privat lagring och återbetalningar: den privata lagringen, som intresserar aktörerna desto mindre som den genomförs i ett sammanhang av strukturkris, och återbetalningarna, som alltid är användbara, men som är beroende av internationella avtal som alltmer begränsar dem.
Det är därför lämpligt att tänka sig nya instrument för att vara beredd på varje allvarlig kris som skulle kunna uppstå, trots en mycket hög konsumtionsnivå inom unionen och väl utnyttjade exportmöjligheter.
Den fortsatta förbättringen av produktiviteten inom uppfödningen genererar redan ett ökat utbud och om den skulle åtföljas av en gränslös utvidgning av produktionsapparaten skulle det återigen oundvikligen leda till en allvarlig obalans på marknaden.
För, och det är den senaste krisen som lärt oss det, återupprättandet av marknaderna går nu desto långsammare som de specialiserade uppfödningarna i de flesta fall upprätthåller sin produktion i väntan på bättre tider.
Under sådana förhållanden, kära kolleger, gäller problemet i mindre utsträckning framtiden för produktionen än framtiden för producenterna.
Det är därför nödvändigt att ge unionen flexibla instrument för att förebygga och hantera kriserna inom sektorn för grisuppfödning.
Kommissionen föreslår oss i det hänseendet att ett nytt instrument skall införlivas i den gemensamma organisationen av marknaden: nämligen utjämningsfonderna.
Idén är förvisso bra, men eftersom tillämpningen är frivillig för medlemsstaterna och producenterna och den jämfört med den frysning av produktionen som krävts i en krisperiod inte innebär någon som helst lämplig lösning för uppfödarna är den, när allt kommer omkring, av föga intresse.
I den nuvarande utformningen skulle den sannolikt vara verkningslös.
Det är anledningen till att utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling, som är medvetet om problemets omfattning, på grundval av mitt betänkande lämnat ändringsförslag för att göra förslaget mer attraktivt och effektivt.
I detta fall handlar det om att göra det möjligt att upprätta tillförlitliga prognoser om marknaden genom god kännedom om produktionsmedlen, inrätta utjämningsfonder i alla medlemsstater, med gemenskapsstöd för att inrätta dem så att varje uppfödare i unionen, vare sig det handlar om vanliga uppfödare eller uppfödare som göder djuren, som vill ansluta sig kan göra det genom ett åtagande om att stabilisera sin produktion under fem år, upprätta medfinansiering av dessa fonder av uppfödarna eller deras grupperingar och av Europeiska unionen, i syfte att uppmuntra producenterna att ansluta sig, variera utbetalningen av stödet från dessa fonder under krisperioder, och slutligen se till att medlemsstaterna tillsammans med kommissionen vidtar de åtgärder som förefaller dem bäst anpassade för att återupprätta balansen på marknaderna och om en kris uppstår, med tanke på att denna ansträngning för att återupprätta marknaden bör ske genom beaktande av utvecklingen av produktionen i varje medlemsstat och bör återverka på de uppfödare som inte anslutit sig till utjämningsfonden.
Herr kommissionär, kära kolleger!
Detta är alltså de resultat som utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling förespråkar.
Vi är för vår del övertygade om att dessa åtgärder kan förebygga kriser inom grisuppfödningen, eller till och med hantera dem om de mot förmodan skulle uppstå på nytt.
Vi kan på så sätt genom flexibla, kompletterande och därmed oupplösliga instrument, och till en rimlig kostnad för unionen, låt oss erkänna det, göra framtiden mindre problematisk för våra uppfödare.
(Applåder)
