# ID: svediakorp-gov406505
# author: Langenhagen (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-11-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 410
# sentences: 23
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herr kommissionär!
Tillståndet för fiskbeståndet är - och det känner vi nu alla till - oroande över hela världen.
Detta beror dels på de talrika miljöföroreningarna, vilket vi just har hört, som exempelvis orsakats av tankfartygsolyckorna den senaste tiden - och sådana tankfartygsolyckor finns det ju sannerligen inte så få av.
Men den huvudsakliga orsaken är ändå utfiskningen av fiskbestånden på grund av fiskeflottornas överdimensionerade fångstkapacitet.
I miljöns, men även i yrkesfiskarnas intresse, måste vårt mål vara att uppnå en hållbar ransonering av fiskeresurserna.
För att kunna uppnå detta mål har dock gemenskapen fortfarande några viktiga steg kvar.
Men tid har vi egentligen inte så mycket kvar av.
I sitt meddelande till rådet och parlamentet anmärker kommissionen på att det saknas enhetliga bestämmelser för fisket inom och utom de exklusiva ekonomiska zonerna.
Fortfarande gäller den starkares rätt på öppet hav.
Denna rätt grundar sig på den rådande frihetsprincipen.
Havet känner inga gränser.
Knappast någon fisk har en fast bostad.
Jag tänker här på alla vandrande fiskbestånd.
Om några bedriver överfiskning, så får detta en dominobricka att falla.
Ingen aldrig så skonsam behandling av fiskresurserna kan leda till framgång om de andra hänsynslöst följer sina ekonomiska intressen och bryter mot påbudet om att skydda beståndet.
Globalt sett är EU: s fångstpotential den fjärde i storlek.
Ändå ger denna storlek inte EU rätt att vidta åtgärder enbart för sig självt; åtgärderna måste stå i samklang med EU: s internationella åtaganden.
På grund av denna globalitet efterfrågas ett internationellt samarbete, men till de viktigaste instanserna - och här kommer vi åter tillbaka till grunden för detta samarbete - räknas i synnerhet de regionala fiskeorganisationerna.
Deras särskilda betydelse uppstod dock inte först efter New Yorköverenskommelsen 1995, utan de är också principiellt bäst ägnade att främja ett ansvarsfullt fiskeri.
Endast dessa organisationer har möjlighet att genomföra överregionalt beslutade bestämmelser i enlighet med de lokala förhållandena.
De genomför statistiska program och ansvarar för inspektion och kontrollsystem.
De kan på det mest effektiva sättet se till att påbuden inte ignoreras.
Med tanke på den stora betydelse som de regionala fiskeorganisationerna har för ett hållbart fiske anser jag att det är absolut nödvändigt att EU får en företrädare i varje regional fiskeorganisation, så att vi alla äntligen arbetar för samma mål.
