# ID: svediakorp-gov406502
# author: Fraga Estévez (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-11-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 460
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Utan tvekan är de regionala fiskeorganisationerna i dag den bästa garanten, om inte den enda, för förvaltning av världens fiskeresurser och bör vara det i ännu högre grad i framtiden.
Denna betydelse har föredraganden, som har utarbetat ett utmärkt betänkande, insett fullt ut och han framhåller den verkligt svaga punkten i meddelandet.
Mycket goda avsikter som bara kan förverkligas om det finns en äkta politisk vilja.
Om vi utgår ifrån att det av alla kustländer i världen är oerhört få som har den ekonomiska, rättsliga, lagstiftningsmässiga och politiska potential som Europeiska unionen har, så inser vi vilket ansvar vi har.
Emellertid varken agerar eller styr gemenskapen, på sin höjd reagerar den.
Men den reagerar med så få medel och så litet förutseende att det till i slutändan är som att skicka ut David mot Goliat.
Bara det att i Bibeln vann David, vilket inte är fallet här.
Jag har varit observatör i några regionala organisationer, och jag kan försäkra er att det är patetiskt att se hur tre tjänstemän på mellannivå försöker reagera, utpumpade och nästan utan att sova, på problem som man kunde se var på väg för flera månader sedan och inför oerhört starka delegationer, starka dels på grund av själva sin karaktär av stormakter, som USA eller Japan, dels för att de på förhand har fört en intelligent allianspolitik.
Eftersom generaldirektoratet för fiske håller på att omstruktureras och detta kan medföra mer personal och bättre medel, anser jag att vi bör välja att prioritera en förstärkning av detta område.
Detta betyder i första hand att inte behöva begränsa sig till att reagera på händelser som Galapagosavtalet och dess tydliga avsikt till ensidig utvidgning av vatten som rättsligt sett hör till fyra länder, vilket går emot den internationella havsrätten, eller mot godtyckliga försök att fördriva gemenskapsflottorna, några av de få som följer strikta normer och bestämmelser.
Det är likaså kommissionens plikt att företräda oss på ett värdigt sätt på internationell nivå, och även att ta initiativ.
Därför borde den driva på bildandet av nya regionala organisationer, och börja där det redan finns en gemenskapsnärvaro, som när det gäller västra och södra Stilla havet.
Inför den planerade omstruktureringen vill jag uttryckligen yrka på att man inrättar en ny enhet för ständigt vandrande arter, vars behov kommissionen redan har insett genom att formulera en rad exklusiva bestämmelser angående dessa arter som är det viktigaste målet för de fartyg som seglar under bekvämlighetsflagg, ett gissel som sprider sig allt mer.
Jag avslutar med att upprepa mitt stöd till föredragandens betänkande.
