# ID: svediakorp-gov406400
# author: Moscovici (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-11-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,273
# sentences: 42
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(FR) Herr kommissionär, mina damer och herrar parlamentsledamöter!
Vi är alla medvetna om att västra Balkan är en stor utmaning för Europeiska unionen och trovärdigheten för dess utrikespolitik, både när det gäller omfattningen av vårt mänskliga, politiska och ekonomiska engagemang i regionen, och vår strävan efter att främja stabilisering genom uppbyggnad, utveckling och in fine på nytt integrera Balkan i den europeiska familjen.
Detta år inleddes lyckligtvis med den demokratiska förändringen i Kroatien, till följd av riksdags- och presidentvalet.
Året fortsatte med en annan stor händelse, nämligen segern för de demokratiska krafterna i Förbundsrepubliken Jugoslavien och Milosevics fall.
Året kommer att avslutas med, hoppas vi, konsolideringen av demokratin den 23 december, i samband med riksdagsvalet i Serbien.
Europeiska unionen har verkligen ansträngt sig - det vet ni - för att bidra till dessa historiska förändringar.
Unionen reagerade omedelbart på den nya given i Kroatien, genom att inleda den process som, i samband med toppmötet i Zagreb den 24 november, alltså om tio dagar, kommer att leda till att förhandlingar inleds om ett stabiliserings- och associeringsavtal med detta land.
På samma sätt som unionen engagerade sig för det serbiska folket vidtog unionen nödvändiga åtgärder så snart president Kostunica, som ni kommer att ta emot i morgon, valts: hävande av sanktionerna mot Förbundsrepubliken Jugoslavien, katastrofstöd om 200 miljoner euro, vilket beslutades av Europeiska rådet i Biarritz, och införlivande av Förbundsrepubliken Jugoslavien i det internationella samfundet, för att stödja processen med att stärka demokratin.
Jag skulle vilja återkomma lite mer till ordförandeskapets prioriteringar till förmån för västra Balkan.
Inför toppmötet i Zagreb ville vi koncentrera unionens åtgärder på att stärka demokratin och uppvärdera stabiliserings- och associeringsprocessen.
Vi har därför två målsättningar: till att börja med utveckla det regionala samarbetet, vidare genomföra en verklig tillnärmningspolitik mellan dessa länder och Europeiska unionen.
I Köln erbjöd Europeiska rådet en framtidsutsikt när det gäller anslutning till unionen.
I Feira gav rådet de länder som deltar i stabiliserings- och associeringsprocessen status som potentiella kandidatländer.
Vi vill gärna bekräfta detta erbjudande till toppmötet i Zagreb, men också gå längre genom att för varje land fastställa de etapper som måste gås igenom och de reformer som måste uppfyllas på denna väg.
Vi önskar slutligen konkretisera ett gemenskapsstöd av största betydelse för att åtfölja denna process.
På Frankrikes initiativ kommer toppmötet i Zagreb att för första gången samla stats- och regeringscheferna från Europeiska unionen och de länder på västra Balkan som deltar i stabiliserings- och associeringsprocessen: Albanien, Bosnien och Herzegovina, Kroatien, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Förbundsrepubliken Jugoslavien.
Detta toppmöte blir därför ett tillfälle att på högsta nivå ta konsekvenserna av de avgörande demokratiska förändringar som ägt rum i regionen och som följaktligen kommer att göra det möjligt att på nytt bekräfta att vägen hädanefter är öppen för att närma alla länder i regionen till unionen, inom ramen för stabiliserings- och associeringsprocessen.
Vi vill förädla denna process genom att i Zagreb visa på slutandet av förhandlingarna om det första stabiliserings- och associeringsavtalet med f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, eller genom att bekräfta ett individuellt synsätt anpassat till situationen för varje land och, såsom jag redan sagt, genom att skissa upp framtidsutsikterna för var och en av oss.
Toppmötet får också som målsättning att stärka demokratin i Förbundsrepubliken Jugoslavien, stödja försoningsprocessen mellan detta land och grannländerna och uppmuntra utvecklingen av ett tillitsfullt samarbete mellan länderna i området.
Utan att vänta på att stabiliserings- och associeringsavtalen träder i kraft kommer unionen därmed att erinra om att de förväntar sig av de fem berörda länderna att de åtar sig att sinsemellan redan nu upprätta avtal om regionalt samarbete.
Dessa avtal om regionalt samarbete, som planeras i enlighet med stabiliserings- och associeringsavtalen, bör enligt vår mening innefatta upprättandet av en politisk dialog och ett regionalt frihandelsområde, samt ett nära samarbete inom området rättsliga och inrikes frågor, särskilt för att förstärka rättsväsendet och dess oberoende i kampen mot den organiserade brottsligheten, korruptionen, tvättningen av pengar och all annan brottslig handel.
Tillnärmningen till Europeiska unionen är i rådets ögon nära förbunden med utvecklingen av det regionala samarbetet.
Granskningen av betänkandena från Westendorp och Lagendijk om förslagen till förordningar om dels ett ramprogram, dels en europeisk byrå för återuppbyggnad, ger oss tillfälle att återkomma till omfattningen av stödet som unionen avser att bevilja västra Balkan, för att åtfölja stabiliserings- och associeringsprocessen.
Dessa två betänkanden går i rätt riktning.
Ordförandeskapet instämmer i er strävan efter att genomföra principerna i reformen av förvaltningen av unionens yttre stöd: färre förfaranden, mer samordning på fältet, färre utestående åtaganden.
Vi stödjer samtidigt utvidgningen av det europeiska återuppbyggnadsbyråns insatsområde till hela Förbundsrepubliken Jugoslavien, vilket har visat vad det duger till i Kosovo.
Vi hoppas att de program, vars verkställande kommissionen kommer att delegera till kontoret, skall genomföras effektivare och snabbare.
Ordförandeskapets målsättning är att uppnå ett avtal om förslagen till förordning om Cards-programmet och om byrån för återuppbyggnad vid rådet (allmänna frågor) i slutet av november, alltså nästa vecka, för att kunna avisera dem i Zagreb den 24 november.
Jag erinrar om de huvudsakliga prioriteringarna för Cards-programmet: en institutionell förstärkning i riktning mot demokratin och rättstaten, ekonomisk utveckling och återuppbyggnad samt regionalt samarbete.
Cards borde på så sätt göra unionens stöd i regionen mer enhetligt, effektivare och synligare.
Medlemsstaterna önskade enhälligt, bl.a. vid rådet (budget) den 20 juli i år återuppta debatten om beloppet för det ekonomiska totalanslaget för Cards för perioden 2000-2006 när det gäller taket för rubrik 4 i budgetplanen som fastställdes av Europeiska rådet i Berlin.
Detta belopp, som omfattar stöd till förmån för Förbundsrepubliken Jugoslavien kommer att vara resultatet av ett globalt skiljeförfarande om fördelningen av de 10 miljarder euro som är tillgängliga inom taket för rubrik 4, mellan de två stödprogrammen, Meda II och Cards, vars antagande återfinns bland våra prioriteringar.
Slutligen åstadkom ordförandeskapet vid rådet (allmänna frågor) den 18 september att asymmetriska handelsförmåner antogs, till förmån för de länder som deltar i stabiliserings- och associeringsprocessen.
Dessa åtgärder beviljar dessa länders jordbruks- och industriprodukter förmånstillträde till gemenskapsmarknaden.
Unionen gjorde på detta sätt en exceptionell gest eftersom denna avreglering, bl.a. för jordbruksprodukterna, nästan fullständigt erbjuds utan kvoter och tullar.
Dessa åtgärder trädde i kraft den 1 november.
Rådet arbetar för närvarande på att de skall utvidgas till Förbundsrepubliken Jugoslavien.
Det franska ordförandeskapet hade ställt upp ambitiösa målsättningar för västra Balkan som är på väg att uppnås: utvecklingen av stabiliserings- och associeringsprocessen, antagandet av Cards-programmet, antagandet av asymmetriska handelsförmåner för att inte tala om de mest framträdande gemenskapsåtgärderna.
Den efterlängtade segern för demokratin i Kroatien och sedan i Förbundsrepubliken Jugoslavien tvingar Europeiska unionen, det vet vi, att gå mycket längre.
Det är anledningen till att vi vid toppmötet i Zagreb måste lämna ett mycket starkt politiskt budskap, som är i nivå med förhoppningarna om fred och försoning som folken i regionens länder placerat i denna demokratiska förändring.
Nu är det Europeiska unionens uppgift att inte vara rädd för att säga till dessa länder: ja, er plats, er framtid, är mitt i den europeiska familjen.
