# ID: svediakorp-gov406374
# author: Patten (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-11-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,513
# sentences: 58
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(EN) Herr talman!
Det finns, som ni vet, ett talesätt på engelska som säger att när stjärnan inte medverkar under en föreställning, blir det som en uppsättning av Hamlet utan den förste dödgrävaren.
Under min hedervärde väns tillfälliga, men fullständigt förståeliga, frånvaro i början av denna debatt var jag frestad att säga att detta skulle bli som Hamlet utan prinsen, men jag är glad att han nu är här och kan bidra med sin kunskap och sitt sunda förnuft till denna oerhört viktiga debatt som äger rum på den hedervärde ledamotens initiativ.
Som ministern sade för en stund sedan, äger Europa-Medelhavskonferensen rum i Marseille denna vecka mot bakgrund av den bestående krisen för fredsprocessen i Mellanöstern.
Vi hade alla hoppats att omständigheterna skulle vara mycket bättre, och det blev de nästan.
Många av oss blev mycket glada, t.o.m. överraskade, över de framsteg som verkade ha skett i Camp David i somras, och vi uttryckte mycket stor uppskattning av president Clinton och hans förvaltning när det gällde allt man hade gjort för att föra saken framåt.
Vi var så nära en lösning, och det är detta som gör de senaste veckornas problem, eller tragedi, så mycket större.
Av byråns rapporter i morse och i eftermiddags att döma, fortsätter läget att vara spänt.
De nuvarande svårigheterna bör uppmuntra oss till att fördubbla våra ansträngningar för att främja samarbetet inom ramen för Europa-Medelhavskonferensen.
Ingen skulle försöka att förneka att Barcelonaprocessen och fredsprocessen i Mellanöstern är sammanbundna med varandra.
Genombrottet för Europa-Medelhavsförbindelserna i Barcelona skedde förmodligen delvis p.g.a. genombrottet i Madrid som sedan ledde fram till Osloavtalen.
Det är visserligen sant att bakslag i den förebyggande fredsprocessen har saktat ned framstegen i samband med Barcelonaprocessen.
Detta är tyvärr ett faktum som vi måste leva med.
Men vi får inte glömma bort att Barcelonaprocessen har utvecklats över fem år.
Detta har skett trots alla svårigheter i Mellanöstern.
En sak är fullkomligt klar.
Vi får inte låta Barcelonaprocessen bli gisslan i fredsprocessen i Mellanöstern.
Barcelonaprocessen har sin egen kraft.
Den har sina egna mål, som fortfarande är fullständigt giltiga.
Vi har alla intresse av att uppvisa både förmåga att komma igen och framåtanda i Marseille i veckan.
Kommissionen har uppmuntrats av det allmänt sett positiva bemötandet av de förslag som vi lagt fram för att stärka Barcelonaprocessen, både i Europeiska unionen och bland våra Medelhavspartner.
Kanske kan jag bara helt kort ta upp vissa av huvuddelarna i det strategiska förhållningssätt vi har föreslagit, som jag hoppas kommer att möta ett visst gillande i Marseille.
Det gäller först och främst att påskynda förhandlingarna och ratificeringen av associeringsavtalen.
Detta gäller främst med Egypten, men också med Algeriet, Syrien och Libanon.
Vi slutförde faktiskt våra förhandlingar med Egypten för nästan ett och halvt år sedan, och jag hoppas att vi nu snabbt skall kunna börja genomföra avtalet, som sedan efterhand undertecknas av alla.
Jag skulle också vilja att vi inledde mer seriösa förhandlingar om associeringsavtalen med de andra länderna.
Vi lade fram argumentet att vi borde ta itu med den känsliga frågan om handeln med jordbruksprodukter.
Vi borde, enligt vår mening, undersöka vad som behöver göras för att se till att avtalen är fullständigt förenliga med WTO: s bestämmelser, senast vid slutet av övergångsperioden.
Vi argumenterar för en förstärkning av syd-sydhandeln genom att uppmuntra till undertecknande av frihandelsavtal mellan partnerna.
I detta sammanhang åtar sig kommissionen att tillhandahålla tekniskt bistånd när det gäller viktiga punkter som bestämmelser om ursprungsland och tullfrågor.
Vi vill se ett sammanförande av strategierna för frågor som rör den gemensamma marknaden och avtal om att införa ursprungskumulation sida vid sida med de subregionala frihandelsavtalen för alla partner som inleder frihandel med varandra, och som antar det harmoniserade protokollet om ursprungsregler.
Vi vill också se en ökning av investerarnas intresse för regionen.
Förutom ekonomiska reformer, bör de nyligen upprättade samarbetsnätverken mellan investeringsfrämjande organ och mellan arbetsgivarförbund att hjälpa till, vilket också införandet av ett nytt regionalt instrument för riskkapital borde göra.
Att nå överenskommelser om ett nytt regionalt program om rättsliga och inrikes frågor, som omfattar den vidaste definitionen av migration, kampen mot organiserad brottslighet och samarbete i rättsliga frågor, är också någonting som vi hoppas kan ske i framtiden genom givande diskussioner.
Vi har också frågan som jag vet att vi haft tillfälle att diskutera många gånger i denna kammare, dvs. förbättringen av medelstilldelningen genom Meda-programmet.
Revideringen av Meda-förordningen och den redan meddelade reformeringen av kommissionens biståndssystem för tredje land, kommer att hjälpa till med att åstadkomma detta och kommer också att resultera i att mer mänskliga resurser blir tillgängliga.
Genom att decentralisera leveranserna av bistånd, kommer vi att se till att våra partner blir mer delaktiga under alla stadier av utformningen och genomförandet av den politiska strategin.
Vi har alla intresse av att Meda-programmet fokuseras på de rätta målen.
Vi har för avsikt att göra detta genom en nära dialog med våra partner på alla nivåer.
Men man kan inte komma undan det faktum att det är de partner som har tagit itu med associeringsprocessens inneboende utmaningar som bör få mest stöd.
När det gäller de mänskliga rättigheterna, föreslår vi ett strukturellt förhållningssätt där man granskar ländernas resultat under en viss tidsperiod.
Här måste vi återigen vara uppriktiga.
Om det råder stor tvekan om ett lands hantering av de mänskliga rättigheterna, demokratin och rättssäkerheten och om detta land inte är redo att diskutera dessa frågor på ett öppet sätt, kan det bli problem för landet att passa in i det nya världsmönstret, och det kommer förmodligen inte i det långa loppet att kunna blomstra och utvecklas.
Jag vill bara säga en sak till om Meda-programmet och reformeringen av vårt bistånd till tredje land, som är relevant för de diskussioner som ledamöterna har på annat håll.
För att se till att vi skall kunna fördela medel på ett snabbare sätt i Medelhavsområdet och på andra platser i världen, behöver vi - som ledamöterna förstår rent rationellt och intellektuellt - mer resurser till förvaltningen av våra program, och kommissionen har lagt fram förnuftiga förslag till en lösning av denna fråga.
Det finns vissa ledamöter som tycker att vi bör föra in dessa extraresurser i reserven fram till dess vi har uppnått vissa andra mål.
Jag säger, i god tro, till parlamentets ledamöter, att det kommer en tidpunkt då ni måste lita på oss och då ni måste låta oss utföra arbetet, eftersom vi förståeligt nog inte kan genomföra våra planer effektivare om de personer som vi behöver för att förvalta dem inte finns att tillgå förrän vi faktiskt visat att vi kan förvalta saker och ting på ett mer effektivt sätt.
Det är en vansinnig situation att försätta oss i, så jag ber alla ledamöter som har inflytande i dessa frågor att, om vi skall vara seriösa när det rör reformeringsprocessen, ni då måste ge oss möjlighet att visa om vi kan vara lika bra som vi säger eller inte.
Om vi inte kan det måste vi ta konsekvenserna, och kommissionären ansvarig för yttre förbindelser måste tids nog ta konsekvenserna, men försätt oss inte i en ställning där målen är bestämda, men där ni inte ger oss medlen förrän efter det att vi har visat att vi kan uppnå målen.
Det finns inget som helst förnuft i detta.
Det handlar om en fråga som är oerhört viktig för alla Medelhavsländer och jag hoppas kunna övertyga dem denna vecka, att vi är fast beslutna att göra bättre ifrån oss när det gäller genomförandet av våra program i framtiden.
Jag hoppas att alla ministrar som samlas i Marseille kommer att förstå behovet av att man når samförstånd om denna grupp av realistiska förslag till vitalisering av Barcelonaprocessen just nu när Mellanöstern drabbats av allvarliga svårigheter.
Jag informerar gärna parlamentet så snart som möjligt om vilka resultat som man kom fram till vid mötet i Marseille.
Vi har använt enorma resurser i samband med detta partnerskap.
Vi har inte förvaltat dem så bra som vi hade kunnat, men vi har använt enorma resurser och det återspeglar den betydelse som parlamentet, kommissionen och rådet fäster vid en förstärkning av partnerskapet kring vårt " mittersta hav ".
Under de kommande åren kommer det att bli allt viktigare att detta partnerskap blir framgångsrikt och jag hoppas att, i Marseille denna vecka och under de följande veckorna, vi lyckas se till att hela detta företag får ännu mer fart och energi än vad som varit fallet hittills.
(Applåder)
