# ID: svediakorp-gov406361
# author: Schulz (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-11-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 335
# sentences: 12
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, kära kolleger!
Morillon har i sitt betänkande under skäl D gjort ett väsentligt påpekande, som jag tror borde spela en betydande roll i denna debatt.
Morillon säger att Turkiet skall anstränga sig för att inte betrakta Europeiska unionen som en exklusiv kristlig klubb, som Turkiet vill ansluta sig till.
Detta konstaterande förutsätter omvänt att man konstaterar utanför Europeiska unionen att vi inte är någon exklusiv kristlig klubb, som av religiösa eller kulturrelativistiska argument vill, kan eller bör utestänga Turkiet.
Konstaterandet måste lyda så, att en stat som är utrustad med en författning där kyrkan och staten är åtskilda och som är bebodd av övervägande muslimska invånare, vilken stöder sig på de värden som Europeiska unionen själv är grundad på - frihet, jämlikhet, tolerans - skulle kunna berika Europeiska unionen.
Den grundar sig ju inte på religiösa värderingar, utan på värderingar som är baserade på upplysningen och som helt oberoende av en människas eller en stats och dess invånares religiösa inriktning vinner insteg i medlemsstaternas författningar och, som vi i dag har sett i debatten om stadgan om de grundläggande rättigheterna, i EU: s idé om de grundläggande rättigheterna.
Det betyder att Turkiet som demokratisk rättsstat med sådan maktdelning och sådana grundläggande värderingar som vi menar, kommer att medföra ett berikande av Europeiska unionen.
Men samtidigt visar Morillons betänkande också att Turkiet befinner sig mycket långt från dessa krav.
Köpenhamnskriterierna är, det måste medges, ekonomiska kriterier, men de är också kriterier som just rör dessa punkter.
Frågan lyder: I vilken mån har tolerans, demokratiska rättsprinciper, maktdelning och respekt för maktdelningen förverkligats i Turkiet?
Då måste vi konstatera - och det visas också i Morillons betänkande - att detta inte är fallet i tillräcklig utsträckning.
De nödvändiga framstegen har ännu inte uppnåtts i tillräcklig grad, och Turkiet måste fortsätta att anstränga sig.
