# ID: svediakorp-gov406353
# author: Färm (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-11-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 632
# sentences: 30
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Om Turkiet vore medlem av EU skulle det vara det folkrikaste medlemslandet näst efter Tyskland.
Det skulle vara den första medlemmen som geografiskt överbryggar klyftan till Asien, och som har en huvudsakligen muslimsk tradition.
Dessvärre är det ett land som inte bara är stort, utan som dessutom känns ostabilt när det gäller demokratin.
Alla dessa faktorer visar att Turkiets ansökan om medlemskap i EU är en av de viktigaste frågorna för EU: s framtid.
Kommissionens återkommande rapport om utvidgningen bekräftar framsteg, men visar också på stora brister vad gäller demokratin, de mänskliga rättigheterna och hanteringen av etniska minoriteter, t.ex. kurderna.
Turkiet har inte kommit så långt som man hade hoppats.
Tortyren existerar fortfarande, och militären spelar en alldeles för stor politisk roll.
Turkiets roll på Cypern är också oacceptabel.
Min roll här är att representera PSE-ledamöterna i budgetutskottet.
Då handlar det förstås om ekonomi.
Ur ekonomisk synvinkel är fattigdom, inflation och budgetunderskott generella problem, liksom den sociala snedfördelningen av de ekonomiska framstegen.
Här behövs det stora strukturella reformer.
Betänkandet av Seppänen handlar om att utöka Europeiska investeringsbankens befogenheter och mandat för insatser i Turkiet.
Institutionellt sett bygger denna fråga på den tullunion som existerar med Turkiet sedan ganska många år.
Den tullunionen behöver dock förstärkas genom ett särskilt åtgärdsprogram från Europeiska investeringsbanken, eftersom Turkiet, för bankens del, ännu inte ingår i kretsen av länder som kan få föranslutningsstöd.
Vi ser det som mycket angeläget att EU genom EIB aktivt stöder utvecklingen, så att Turkiet snarast kan starta en konkret process i syfte att uppfylla Köpenhamnskriterierna.
Det är därför som kraven på demokrati och mänskliga rättigheter måste komma till uttryck också i EIB: s finansieringsverksamhet.
Konkret handlar det om möjligheterna att utfärda lån till projekt i Turkiet till ett belopp av 450 miljoner euro fram till år 2004.
Turkiet är visserligen redan låneberättigat i flera sammanhang, men nu vill kommissionen satsa på ekonomisk uppbyggnad, särskilt vad gäller infrastrukturen, för att stärka landets ekonomiska konkurrenskraft.
Låt mig göra en principiell kommentar om förfarandet, utöver sakfrågan.
Det här är ett samrådsförfarande, men det rimliga vore förstås att det vore ett medbeslutandeförfarande eftersom dessa beslut faktiskt kan leda till att budgeten måste justeras.
Det gäller särskilt i detta skede när vi stegvis allt mer engagerar EIB: s resurser, men utan att fullt ut täcka upp de ekonomiska risker vi tar.
När EIB ger lån till länder utanför medlemsländerna, borde det också ske i samråd med parlamentet om vilka politiska prioriteringar som bör göras i denna huvudsakligen utrikespolitiskt motiverade del av bankens verksamhet.
Det budgetmässiga problemet just nu är att marginalen i garantifondsreserven riskerar att ta slut.
Vi ökar investeringsbankens åtaganden, men vi ökar inte i samma mån EU-budgetens lånegarantireserv, och vi har åtagit oss att finansiera 65 % om ett lån inte kan återbetalas.
Den återstående garantifondsreserven är nu så låg att den kan komma att hindra unionen från att använda EIB som instrument om nya händelser skulle inträffa som behöver insatser av denna karaktär.
Trots denna oro föreslår ändå budgetutskottet att parlamentet godkänner kommissionens förslag.
Vi står dock bakom föredragandens kritiska synpunkt att det idag saknas en effektiv utvärdering av EIB: s utlåningsverksamhet, och att det brister vad gäller allmänhetens insyn i och den demokratiska kontrollen av bankens verksamhet.
Att vi ändå kommer att rösta ja beror på att vi ser det som viktigt att bidra till en mer positiv utveckling på de områden där Turkiet fortfarande brister, i detta fall särskilt på det ekonomiska området.
