# ID: svediakorp-gov406312
# author: Alyssandrakis (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-11-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 400
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna ligger långt efter i jämförelse med FN: s förklaring om de mänskliga rättigheterna, Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och även i jämförelse med flera av Europeiska unionens medlemsstaters författningar.
Det är inte hållbart att hävda att det är första gången som samhälleliga rättigheter förs på tal eftersom sådana har tagits upp i internationella fördrag, t.ex. de internationella arbetslagarna.
Som betecknande noterar vi att
det i artikel 15 anges att " Var och en har rätt att arbeta " men utan att erkänna rätten till lönearbete,
i artikel 16 erkänns näringsfrihet för första gången i en internationell text,
i artikel 28 ges arbetsgivarna möjlighet till lock-out och åsidosättande av fackföreningarna vid förhandlingar med arbetsgivarna,
det i artikel 3 ges rikligt utrymme åt alla sorters genetiska experiment,
i artikel 14 erkänns visserligen rätten till utbildning men tolkar det uteslutande som en möjlighet att kostnadsfritt följa undervisning och detta endast gällande den obligatoriska utbildningen.
Det handlar om krympande och inte om utvidgade rättigheter och orsakerna är uppenbara.
Stadgans skapare strävar efter att med ett sanktionerat dokument driva igenom sin aggressiva politik gentemot allt det som arbetarklassen under de senaste 150 åren har uppnått med kamp, uppoffringar och blod.
Det eventuella antagandet av stadgan vid det förestående toppmötet i Nice, antingen genom införlivande i fördragen eller helt enkelt som en förklaring, innebär en negativ utveckling.
Det råder inget tvivel om att den slutligen syftar till att utgöra inledningen till en förestående europeisk författning som, i sin tur, kommer att bli höjdpunkten på EU: s väg mot en federativ statsbildning där det institutionaliserade beslutsfattandet blir förbehållet ett fåtal med makt för tillämpning av alla.
Det väsentliga målet är att tjäna Europeiska unionens monopolkapital och dess intressen på bekostnad av intressena för de arbetande och för folk i allmänhet.
Vi är naturligtvis inte ovetande om att stadgan för några länder kan betyda ett visst framsteg i en del frågor.
För de flesta länder handlar det emellertid om en tillbakagång i jämförelse t.ex. med vad som gäller internationellt.
Vårt mål bör vara framsteg och inte en utveckling som leder till en försämring.
KKE: s Europaparlamentariker röstar nej till texten som inte bara är oanvändbar utan även farlig.
