# ID: svediakorp-gov406255
# author: Berès (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-11-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 803
# sentences: 38
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru talman, herr tjänstgörande rådsordförande, herr kommissionär, kära kolleger!
Jag tror att den röst vi skall avge för att göra det möjligt för er, fru talman, att utropa denna stadga i vår institutions namn är en viktig röst.
Efter marknadernas tid, har tiden för rättigheternas Europa kanske äntligen kommit.
Konceptet med medborgarskap i Europeiska unionen är relativt nytt.
Låt oss komma ihåg att det var ett initiativ från Felipe Gonzales, som föreslog oss detta vackra koncept.
Sedan dess har det utvecklats och levt.
Hittills har det bara levt genom en sång och ett pass.
Men nu förefaller det mig som om det med denna stadga också kommer att finnas ett innehåll, definitionen av rättigheterna såsom vi delat upp dem i denna vackra text.
Det är en vacker text eftersom den är lättläst, tydlig, exakt, skriven " som om " - vi får se i morgon - men under tiden kan den redan i dag läsas som en text med rättigheter och det är vad vi vill.
Det är också en text som är ett framsteg för kvinnorna, eftersom den är skriven i ett neutralt genus.
Men det är också en text som vi kan vara stolta över i sakfrågan, eftersom den är balanserad.
Den första rättigheten är den om värdighet.
Hur kan man låta bli att erkänna att bakom konceptet med värdighet i det tjugoförsta århundradet är det samtliga odelbara rättigheter som vinner?
Det är mänskliga och medborgerliga rättigheter men även sociala rättigheter.
Jag vet att mandatet från Köln var svårt.
Det vara ett rättvist mandat, kommer vissa att säga, men otillräckligt, enligt andra.
Det var ett mandat som vi använt med all dess dynamik, och jag höll på att säga ända tills dynamiken tog slut.
Vissa i denna kammare, inklusive i min egen politiska familj i vid mening, kommer att beklaga avsaknaden av minimilön, rätten till bostad, eller bristen på en uttrycklig hänvisning till Europeiska rådets sociala stadga och gemenskapens stadga i textens allmänna bestämmelser.
Och ändå uppmanar jag dem att läsa texten seriöst.
Efter att ha hört inläggen här i förmiddag är jag inte säker att alla verkligen har läst texten i hela dess omfattning.
Jag vill säga några ord om denna omfattning.
När det beträffande sociala rättigheter sägs att denna text inte går tillräckligt långt, uppmanar jag dem som är inne på den linjen att titta på det juridiska värdet av de texter som vi hittills har på europeisk nivå, när det gäller sociala rättigheter.
Stadgan har skrivits som en text som kan ha ett tvingande värde.
Den går betydligt längre än de texter med vilka vi identifierar oss politiskt, men som med tanke på den juridiska anordning som genomför dem, även om de naturligtvis vilar på gemensam politik, i juridiska termer, ändå inte fastställer några verkliga rättigheter som den ena eller andra dagen kan erkännas av en domare.
Denna text måste göras känd och upplevas.
För att använda ett uttryck från Caterine Lalumière skulle jag vilja säga att " vi måste sätta den i omlopp ".
Vi behöver därför alla arbeta hand i hand, på grundval av bredast möjliga omröstning, hoppas jag, i denna kammare.
Det förutsätter att vi mobiliserar oss, vi ledamöter i Europaparlamentet, liksom våra kolleger i de nationella parlamenten och i rådet, och naturligtvis i regeringarna, men även i det civila samhället som följt oss i utarbetandet av denna text.
Några ord om det juridiska värdet.
Herr rådsordförande!
Ni hade vänligheten att redogöra för arbetet i regeringskonferensen i går kväll.
Jag fick intrycket att även om flera regeringar inte önskar det skulle nästan en majoritet kunna urskiljas till förmån för ett införande i artikel 6.
Det är inte a och o för denna stadgas ställning.
Den måste ha sin rätta plats som inledning till en konstitution, men tyvärr gäller det en framtida institutionell historia.
För närvarande fäster vi betydelse vid denna hänvisning till artikel 6.
Det är det mandat som vi har lämnat till våra företrädare.
För vårt parlament är den etapp vi skall gå in i frukten av en lång kamp, som vi inledde redan 1975 och som vi, efter alla våra resolutioner, våra Spinelliprojekt och våra förslag till europeisk konstitution, hela tiden påmints om.
Jag hoppas att vi i samband med omröstningen kan vara så många som möjligt här i kammaren, för att er röst, fru talman, skall bli en stark röst vid tillkännagivandet.
