# ID: svediakorp-gov406233
# author: Busquin (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-11-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,619
# sentences: 68
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(FR) Herr talman, mina damer och herrar ledamöter!
Jag tackar er för det intresse som ni har visat för revisionsrättens särskilda rapport om Fair-programmets verksamheter.
Mitt tack går särskilt till fru Langenhagen för hennes mycket konstruktiva betänkande och till ledamöterna i budgetkontrollutskottet samt fiskeriutskottet, i synnerhet föredragande Busk.
Ni betonade, och det tackar jag för, den anda som rådde vid utarbetandet av betänkandet genom dialogen med revisionsrätten, kommissionens avdelningar och ert intresse för det.
Såsom ni också sade, ingick Fair-programmet i det fjärde ramprogrammet.
Det var avslutat när jag tillträdde som kommissionsledamot, men det är den aktuella kommissionens ansvar och dess kommissionsledamots ansvar att se till att lärdomarna från ert arbete beaktas och att bemöta de rekommendationer som revisionsrätten också uttalade i frågan.
Betänkandet kommer att vara en faktor för bedömning av utvecklingen av situationen och sättet att arbeta.
Jag skulle emellertid vilja betona att något bedrägeri eller någon förskingring inte har iakttagits.
Det måste upprepas, eftersom det ibland blir förväxlingar.
Det är viktigt att tydligt uttala det gentemot yttervärlden.
Såsom ni betonade, har Fair-programmet en finansieringsnivå på 739 miljoner euro.
Det har väckt över 3 300 förslag, varav över 600 har fått finansiellt stöd.
Fairprogrammet mobiliserades också snabbt i början av galna ko-krisen och en europeisk handlingsplan om överförbara spongiforma encefalopatier inleddes från och med detta år efter en begäran om förslag.
Jag vill därmed betona att det har spelat en positiv roll i ett antal frågor.
Vilka frågor har ställts och vilka förbättringar har redan genomförts?
Jag skulle vilja ange några som redan ingår i det femte ramprogrammet, på raden för rekommendationer av domstolen.
I första hand, bör vi veta att förvaltningen av jordbruksforskningen har förts över från GD Jordbruk till GD Forskning, efter omstrukturering av kommissionens avdelningar, vilket ger en viss enhetlighet åt forskningsförfarandena i GD Jordbruk.
Så är inte fallet för fiskeriforskningen men det har varit det för jordbruket.
För att säkra god samordning bildades därefter en direktörsgrupp för att säkra bättre samordning mellan genomförandet av forskningsprogrammen och behöriga generaldirektorat med ansvar för övrig politik.
I tredje hand, har kommissionen antagit ett förfarande för att bedöma förslag till gemensam forskning i samtliga särskilda program, som finns allmänt tillgängligt i den gemensamma bedömningshandboken.
En gemensam och öppen databas för experter har upprättats för att bedöma förslagen och en särskild insats har gjorts för att säkra experternas oberoende vid bedömningen av förslagen.
En gemensam forskningsdatabas har upprättats.
Den nya typen av forskningsavtal anger nu detaljerat samtliga ekonomiska och administrativa aspekter med tydligare ansvarsanvisning för deltagarna och ett bättre dokumenterat förhandlingsförfarande.
Kommissionen har också avsevärt utökat antalet revisorer, som årligen har ökat med 25 procent under de senaste åren.
Det var de åtgärder som angavs i det femte ramprogrammet och som nu tillämpas.
Men från och med mitt tillträdande tog jag också initiativ till att bilda en informell arbetsgrupp som har undersökt möjligheterna att förenkla och förbättra förfarandena, vilket jag redan har haft tillfälle att tala om inför utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi.
Det visar att kommissionen inte har varit overksam och den följer upp de kommentarer som ni har gett.
Man måste ha en viss medvetenhet om utvecklingen av situationen samtidigt som man är vaksam, eftersom man aldrig kommer till fulländning i frågan.
Så mycket mer som betänkandet belyste ett antal frågor som skulle behöva förbättras såsom ni betonade.
Jag skall upprepa några för att tala om för er hur vi känner inför det.
När det gäller de årliga övervakningsverksamheterna för forskningsprogrammen som ger en oberoende åsikt om läget och kvaliteten när det gäller våra programs genomförande har vi vidtagit flera typer av åtgärder för att förbättra dem: en analys av metoderna för forskningsförvaltning inom ramen för de nationella programmen och Europeiska unionen i syfte att utbyta goda metoder och underlätta ömsesidigt lärande, finansiering av studier som syftar till att utvärdera ramprogrammets socioekonomiska effekt samt lansering av pilotförsök i syfte att utvärdera effekten av avslutade projekt, såsom ni för övrigt just betonade genom att tala om nödvändigheten att mäta denna effekt.
Liksom kommissionen har parlamentet åsikten att ett gemensamt ansvar för projektgenomförande ligger mycket nära ett gemensamt ekonomiskt ansvar.
Men jag skulle ändå vilja betona en fråga, och det är att ett gemensamt ekonomiskt ansvar inte är tänkbart i egentlig mening inom ramprogrammets sammanhang.
Dess syfte är att bilda konsortier som är sammansatta av olika enheter, universitet, storföretag samt privata eller offentliga forskningsinstitut.
Dessa enheter kommer inte att kunna ha ekonomiska säkerheter sinsemellan och inom ramen för små och medelstora företag kommer de inte nödvändigtvis att kunna vara ansvariga för insolvens från konsortiets övriga medlemmars sida.
Det är givet att arbete inom ett konsortium inte delar upp ansvaret i ett gemensamt ekonomiskt ansvar.
Det är ett mer komplicerat problem.
Det är en av frågorna för vilka vi givetvis måste finna metoder som ger bättre säkerhet, men vi måste undvika att därigenom utesluta små och medelstora företag eller offentliga institutioner från ramprogrammet i fruktan att de skall ställas inför ansvar som de inte kan påta sig.
Vi måste således finna den rätta jämvikten i det gemensamma ekonomiska ansvaret, men också, å andra sidan, får vi inte skrämma partnerna i ett konsortium därför att i så fall kommer det aldrig att bli andra än de mest stabila som kommer att delta, medan vi vill främja små och medelstora företags medverkan.
Däremot delar jag till fullo er ståndpunkt i fråga om nödvändigheten att maximalt minska riskerna för dubbelfinansiering.
I det avseendet bör ni veta att inom ramen för åtgärd 74 i vitboken om reformen arbetar kommissionens avdelningar redan nu på införandet av ett centralt register för avtal som ingåtts av kommissionen som på sikt kommer att vara länkat till kommissionens samtliga finansiella informationssystem.
Ni har givetvis tagit upp andra frågor, bland annat den fråga som ställdes av Langenhagen i inledningen: Den tid som förflutit mellan sektorsskrivelserna och diskussionen om betänkandet i parlamentet, som beror på förbindelserna mellan kommissionen och revisionsrätten.
Det hände, såsom ni betonade, för några år sedan men det är självklart att vi måste ta lärdom av detta.
Åtgärder har därefter vidtagits inom den interna organisationen av våra avdelningar för att så mycket som möjligt påskynda revisionsrättens sektorsskrivelser.
Det är fullständigt klart att dessa dialoger är nödvändiga.
Ansvaret är givetvis gemensamt.
Det är också revisionsrättens sak att upprätta dessa dialoger, men jag kan i varje fall försäkra er att det finns en konstruktiv vilja hos revisionsrätten och kommissionens avdelningar, som också delas av parlamentet, att lösa dessa problem.
Jag kommer till den fråga som Morgan ställde om indrivning av dessa summor.
Det finns ett belopp på 3,4 miljoner euro som kan anses som betydande men i själva verket bara utgör 0,3 procent av programmet.
Det är naturligtvis inte för att det bara utgör 0,3 procent som det inte skall indrivas och vi måste försöka återfinna det.
Ni bör i det avseendet veta att kommissionens avdelningar har gjort allt för att beloppen i fråga skall utkrävas.
Men de behöriga avdelningarna hänvisade ärendet till rättsförfarande för två år sedan.
Av tre ärenden som behandlats av kommissionens rättstjänst befinner sig nu två ärenden på stadiet för rättegångsförfarande, eftersom de omfattas av gällande nationell lagstiftning.
Förfarandet är således inlett men vi kommer då in på medlemsstaternas domstolsområde och där behärskar vi inte alltid tidsfristerna.
Men jag betonar att de tre ärenden som jag just talade om utgör 92 procent av beloppet.
Vi har således verkligen arbetat med att återfå de 3,4 miljonerna och man kan säga att vi har uppnått över 90 procent.
En fråga avsåg därefter fiske och den person som genomför kontrollen.
Jag har just fått svaret.
Personen har fått den mest passande nivån.
Och när det gäller GD Jordbruk löstes problemet genom att den behöriga gruppen omplacerades till generaldirektoratet för forskning.
Denna omplacering gjorde det möjligt att bättre samordna politiken.
Det är således de första svar jag kan ge på era frågor.
Det finns fortfarande nya tillämpningar som skall genomföras och jag passar på tillfället att tala om för er vilka riktlinjer för forskning i gemenskapen vi vill utveckla inför det kommande ramprogrammet, som utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi för övrigt redan har granskat eftersom jag lämnade in ett meddelande om riktlinjerna till parlamentsutskottet den 4 oktober och ett betänkande skall utarbetas.
I de stora riktlinjerna ingår flera faktorer för att avsevärt kunna lätta på den byråkratiska bördan: övergång från en projektmetod till en programplaneringsmetod, införande av en minimistorlek för projekt, extern utläggning av ett antal verksamheter, såsom utforskningstillägg för små och medelstora företag samt rörlighetsstipendier och rent allmänt en förenkling av förfarandena.
Jag tror att avsevärda ändringar också måste införas i det kommande ramprogrammet.
Vi kommer att få se vilka effekter ändringarna i det femte ramprogrammet har haft och jag skulle vilja tacka er för den vilja till förbättring som ni har visat.
Det är också kommissionens vilja och jag vågar hoppas att vi kommer att kunna arbeta under bästa möjliga förhållanden för att genomföra detta forskningsprogram, som är absolut nödvändigt på europeisk nivå, och måste genomföras enligt bästa möjliga effektivitetsregler men också finanskontrollregler.
