# ID: svediakorp-gov406217
# author: Palacio Vallelersundi (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-11-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 700
# sentences: 35
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
I Europeiska folkpartiets grupps namn vill jag verkligen gratulera fru Gebhardt för hennes sätt att arbeta med detta betänkande och understryka något som hon sagt: vi hoppas att adjektivet provisorisk snart slutar att figurera tillsammans med den s.k.
Eurojust-enheten.
Herr talman!
Om man kopplar den här debatten till den förra har vi här uppenbarligen ett nytt exempel på hur detta område av frihet, säkerhet och rättvisa vuxit på ett ossymetriskt sätt.
Ett område av frihet, men friheterna, garantierna för medborgarna är nästan obefintliga.
Området för säkerhet är mycket mer utvecklat, genom att vi för flera år sedan bildade Europol som vi i dag utvidgat befogenheterna att kämpa mot den organiserade brottsligheten för.
Men det handlar om statens repressiva roll.
Det är nu bråttom att fastställa en motvikt mellan denna repressiva statliga funktion och funktionen att förvalta rättvisan, eller som Gebhardt mycket bra uttryckte det att ge en grundläggande rättslig säkerhet till de europeiska medborgarna.
Gebhardts betänkande lägger särskild vikt vid dessa tre frågor.
Det fastställer större garantier, dvs. det går i en riktning mot att skapa detta område med friheter, som vi kan se i ändringsförslag 3 och i ändringsförslag 5.
De syftar till att se till att persondata om medborgarna, de tilltalade och de som dömts, bevakas mycket noga, och ändringsförslag 10 som syftar till att endast då medlemsstatens lagstiftning så tillåter skall en polistjänsteman kunna utgöra en del i denna första enhet.
Det är garantiernas syfte, dvs. att detta utlopp av friheter skall garanteras.
Men Gebhardts ändringsförslag handlar även om effektivitet, att vara mer effektiva, mer förnuftigt effektiva.
Så är fallet t.ex. med ändringsförslag 9 som utgår från att man i framtiden skall beakta detta initiativ vid de slutliga beslut som skall fattas om Eurojust-enheten.
Slutligen tror jag att det finns ett försök till mer konsekvens i detta tillkännagivande om att skapa ett område med frihet, säkerhet och rättvisa.
Gebhardts betänkande visar den tanken tydligt.
För många kan dessa ändringar framstå som garnityr men dock är det så att orden kan dölja vad som ligger bakom dem.
Istället för att bidra till en god samordning talar man om nära samarbete.
I stället för samordning talas det om gemensamma insatser.
Man går ett steg längre.
Herr talman!
Vi återkommer till den tidigare debatten.
Om vi skall bygga detta område måste vi etablera, stärka det ömsesidiga förtroendet mellan staterna, som ledde till att vi upprättade gemensamma regler för den inre marknaden.
Nu måste detta ömsesidiga förtroende ta ett steg till och vi menar att det är ett kvalitativt steg ur de nationella kulturernas synvinkel.
Detta ömsesidiga förtroende måste leda till detta område med rättvisa och därifrån nå det ömsesidiga erkännandet.
Det kan inte finnas ett ömsesidigt erkännande om det inte finns ett ömsesidigt förtroende mellan de grundande staterna.
I den tidigare debatten, för en stund sedan, uppmärksammande kommissionär Vitorino det på ett bra sätt och kallade det för sitt verkliga namn: nationella hänsyn.
Man kan inte utesluta samarbetet inom den Europeiska unionen genom att anföra nationella hänsyn.
Alla måste behandlas lika.
Dessutom är detta ett sätt att extrapolera de principer som tjänat till att bygga upp den inre marknaden, dvs. ingen diskriminering på grund av nationalitet.
Om vi ger viss information till en nationell domare i den stat vi är medborgare i måste vi naturligtvis, om vi är konsekventa i idén att bygga detta område med frihet, säkerhet och rättvisa, ge samma information till en domare i Europeiska unionen om denne så begär.
Det är det enda sättet för oss att uppnå detta ömsesidiga förtroende mellan staterna på ett sätt så att det når ut till medborgarna.
Herr talman!
Avslutningsvis vill jag säga att jag tycker att detta är ett steg, ett blygsamt steg, som vi hoppas snart skall konsolideras i Eurojust-nätverket, och att det inte längre skall vara provisoriskt och att det blir ett definitivt nätverk.
