# ID: svediakorp-gov406139
# author: Busquin (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-10-27
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 585
# sentences: 25
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(FR) Herr talman, mina damer och herrar ledamöter!
Fallet med de utländska språkassistenterna vid de italienska universiteten är väl känt av kommissionen och de flesta europeiska institutioner.
Det här ärendet har varit aktuellt i mer än tio år, och efter de europeiska institutionernas - särskilt kommissionens - ingripande, har assistenternas situation förbättrats.
Som ni vet är frågan mycket invecklad och rör ca 700 personer som arbetar på fler än 25 italienska universitet.
Kommissionen har under dessa tio år arbetat aktivt för att lösa problemet med utländska språklärare i Italien med hänsyn till arbetstagares rätt till fri rörlighet, vilken garanteras av fördraget.
EG-domstolen har redan, vilket ni framhöll, avkunnat tre domar rörande språklärarna och i och med det ännu inte avgjorda ärendet i Luxemburg har kommissionen vidtagit åtgärder för att ytterligare förbättra situationen.
Det var efter EG-domstolens domar från 1989 och 1993 - Allué-prejudikatet, som slog fast att kontraktens restriktioner i fråga om varaktighet, vilka följde italiensk lag, var diskriminerande - som kommissionen vidtog åtgärder.
Kommissionen inledde ett förfarande om överträdelse, men det lades ner 1995, eftersom en italiensk lag anpassade lagstiftningen så att den skulle stämma överens med domstolens dom.
När det gäller språklärarnas senare krav angående de förvärvade rättigheterna, har kommissionen inlett ett nytt förfarande om överträdelse, med motiveringen att assistenternas förvärvade rättigheter inte skyddas i vederbörlig ordning på vissa italienska universitet.
Kommissionen har uppbådat en stor del av sina resurser för att granska detta ärende.
Komissionens avdelningar har faktiskt sammanställt hundratals sidor med dokumentation av specifika fall vid olika universitet.
Vi har haft en omfattande skriftväxling med berörda parter och gjort stora insatser för att välja ut - i högarna med icke-relevanta dokument - element som på ett avgörande sätt bevisar att de tidigare lettori faktiskt diskriminerades av vissa italienska universitet när det gäller förvärvade ekonomiska rättigheter, såsom löner och inbetalade avgifter till pensionssystemet.
I juli 1999 drev kommissionen förfarandet om överträdelse till EG-domstolen.
Vi inväntar nu en dom från domstolen om denna nya överträdelse och om detta förfarande, som inleddes på kommissionens initiativ.
Assistenterna har inte enbart åberopat bristen på skydd av deras förvärvade rättigheter, de har också beklagat den nya rättsliga ordning som infördes med den italienska lagstiftningen från 1995.
De har gjort bedömningen att den italienska staten borde ha låtit dem ingå i personalkategorin för universitetslärare, eller att den borde ha skapat en specifik kategori för dem inom gruppen lärarpersonal.
Enligt assistenternas uppfattning följer denna rättighet direkt av arbetstagares rätt till fri rörlighet.
På denna punkt var dock kommissionen oenig med assistenterna.
Enligt vår mening innebär den fria rörligheten att europeiska medborgare inte får diskrimineras i ett nationellt rättsligt system.
Men den ger dem ingen rätt till en särskild rättslig status.
Varje medlemsstat är fullt behörig att fastställa de bestämmelser som reglerar statens egen offentliga sektor.
Gemenskapens lagstiftning kan inte hindra Italien från att ändra bestämmelserna om statusen för de tidigare lettori och att göra dem till språkexperter med delvis avvikande befogenheter.
Om den italienska rättsliga ordningen reformeras och ändras - vilket var fallet för universitetspersonalen - anser vi inte att kommissionen kan ingripa, under förutsättning att varje europeisk medborgare har lika tillträde till alla yrkeskategorier.
Varje europeisk medborgare kan faktiskt bli en fast anställd medlem av lärarkåren genom att klara av en relevant concorso.
