# ID: svediakorp-gov406097
# author: Medina Ortega (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-10-26
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 545
# sentences: 23
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Jag vill börja med att påminna om den hänvisning som MacCormick hade vänligheten att göra till mitt anförande i utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden.
MacCormick bekräftar - och det stämmer också - att jag sade att subsidiaritetsprincipen inte var en juridisk princip utan en politisk princip.
Efter en noggrann genomgång av betänkandet har jag kommit fram till att det inte ens är en politisk princip: det är en teologisk princip.
MacCormick påpekade just själv att det var påven som formulerade den principen, och det är uppenbart att den genomsyras av teologiska överväganden.
Jag vill påminna om att en stor nederländsk jurist, Hugo Groot, snarare känd som Grotius, en av den internationella rättens grundare, uppmanade teologerna att hålla sig undan det juridiska området med den berömda frasen " silete, theologi, in munere alieno ".
Jag vill här uttrycka min sympati och beundran för och medlidande med kommissionen som måste efterleva den typen av principer.
Artikel 5. andra stycket i Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen är det ingen som kan begripa.
Definitionen är en cirkeldefinition, det är inte en juridisk definition.
Den lyder: " På de områden där gemenskapen inte är ensam behörig skall den i överensstämmelse med subsidiaritetsprincipen vidta en åtgärd endast om och i den mån som målen för den planerade åtgärden inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och därför, på grund av den planerade åtgärdens omfattning eller verkningar, bättre kan uppnås på gemenskapsnivå ".
Gemenskapen skall alltså inte vidta någon åtgärd som går utöver det som är nödvändigt för att uppnå målen i fördraget.
Det är det ingen som begriper.
Det finns inte heller någon som förstår protokollet till Amsterdamfördraget där subsidiariteten definieras, och ingen begriper förklaring nr 30.
Den stackars kommissionen har gjort en mycket berömvärd insats i och med dokumenten " Bättre lagstiftning 1998 " och " Bättre lagstiftning 1999 " där den försöker anpassa sig till det nonsens som regeringarna godkänner i Fördraget om Europeiska unionen och i tilläggsprotokollet.
Betänkandet från utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden väckte ingen entusiasm bland utskottets ledamöter.
Bevis på det är att 8 av de 17 ledamöterna röstade ja medan 9 lade ned sina röster.
De som lade ned sina röster var alltså fler än de som röstade ja.
Anledningen till att det var så många som lade ned sina röster är att vi, utskottets socialistiska ledamöter, - och även andra ledamöter - uttryckte vår skepsis mot den överskattning som gjordes vid framställningen av subsidiaritetsbegreppet.
Subsidiaritetsbegreppet, så som det framställs i betänkandet från utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden, är ett begrepp som höjs till skyarna och som teologisk princip därför vida överstiger gemenskapsområdet.
Vi har lagt fram 12 ändringsförslag till betänkandet från utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden.
Vi stöder dessutom ändringsförslag 13 från Europeiska liberala, demokratiska och reformistiska partiets grupp.
Vi hoppas att plenum skall godkänna våra ändringsförslag och om det sker kommer vi att rösta ja.
I annat fall ser vi oss tvungna att rösta nej.
