# ID: svediakorp-gov406092
# author: Berger (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-10-26
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 409
# sentences: 14
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Jag vill börja med att som företrädare för min grupp gratulera föredraganden hjärtligt till hans betänkande, som ur hans synvinkel säkert är mycket bra, konsekvent och omfattande.
Emellertid har min grupp redan i utskottet och i plenum lagt fram många ändringsförslag, inte för att vi så att säga ifrågasätter betänkandets kvaliteter utan för att vi trots allt - i synnerhet i frågan om subsidiaritetsprincipens räckvidd - är av en annan politisk uppfattning.
Vi vill ha en stark union som är uppmärksam på de kommande uppgifterna, som skapar en fungerande inre marknad och gör stärkandet av den sociala och regionala sammanhållningen möjlig.
Ett agerande från gemenskapens sida måste vara möjligt överallt där det kan leda till att ett förbättrat, ett högre europeiskt mervärde skapas.
Styrkan i gemenskapens agerande måste just nu särskilt poängteras.
För det första eftersom vi just med tanke på den förestående utvidgningen är i särskilt behov av en stark europeisk union, om vi skall kunna hjälpa de framtida nya medlemsstaterna och deras befolkningar och även om vi skall kunna bestå de eldprov som skall avklaras i våra medlemsstater.
För det andra bör vi i Europaparlamentet poängtera det europeiska och det gemenskapliga.
I synnerhet i en tid då vi tvingas konstatera att engagemanget i många medlemsstaters regeringar minskar och kortsiktig egoistisk nationalism och individualism sprider sig.
Men just om man vill att gemenskapens skaparkraft skall finnas med i alla centrala och viktiga europeiska frågor och att detta skall accepteras och stödjas av medborgarna, är det säkert nödvändigt att vi mer än någonsin koncentrerar oss på det viktigaste och därigenom stryker mycket av det som nu finns med på dagordningen.
Jag är också övertygad om att vi, om vi kan komma överens om vad som är nödvändigt och rätt, snarare kommer att lyckas med det i enstaka fall och kan göra oss av med det som är överflödigt på dagordningen.
I enstaka fall är det säkert enklare att fatta pragmatiska beslut än att göra det inom ramen för generella betänkanden och principiella debatter.
Det gäller i synnerhet subsidiaritetsprincipen, men säkerligen även kvaliteten på lagstiftningen.
I stället för att föra abstrakta gräl om allmänna principer borde vi hellre i enskilda fall och även oftare här i parlamentet fundera över nödvändigheten av många projekt och även ägna mer tid och resurser åt den rättsliga kvaliteten.
