# ID: svediakorp-gov406056
# author: Montfort (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-10-26
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,133
# sentences: 33
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(FR) Herr talman, herr kommissionär, kära kolleger!
Var och en av oss har sin egen lista i huvudet över upprepade besvikelser, mot vilka det inte finns något att göra, men som man måste beklaga från tid till annan för att bevisa att man inte accepterar det och att maktlöshet inte alltid, eller åtminstone ännu inte, är lika med likgiltighet.
När man lyssnar till vissa av kollegernas uttalanden i utskottet, de kolleger som har bevistat kammaren längre än jag, har jag fått intryck av att det fleråriga programmet för företag och företagsamhet som föreläggs parlamentet för fjärde gången tillhörde denna kategori.
Alla goda avsikter är välkomna, sade man mig väsentligen, men låt oss se till att man inte i motsats till vad som hittills skett tvingas göra samma konstateranden i nästa betänkande i frågan som i det föregående, eftersom ingenting rent konkret har förändrats i de europeiska företagens situation.
Med den text som föreläggs er i dag har vi således ambitionen att omvandla det som var ett prov med obligatoriskt innehåll till en lovande examen med fritt innehåll, som Europeiska unionen kan tillfoga sitt mervärde såvida unionen förstår vilken plats och roll den bör inta i frågan.
Den tid då försvar för företagen, och i synnerhet för små och medelstora företag, liknade en korporativ kamp är fullständigt förbi, inte endast för att det bara återstår en handfull okuvliga kämpar som bara ser företagsvärlden genom klasskampens deformerande glas, utan framför allt för att på tröskeln till det tredje millenniet vet alla hur avgörande sysselsättningsfrågan och frågan om social sammanhållning är för våra samhällen och i denna problematik har företagen en framstående plats.
Man behöver knappast påminna om att företagen har den främsta platsen såväl på det ekonomiska som på det sociala planet.
Genom att vara främsta skapare av arbetstillfällen och främsta motorn för social integration har företagen också gradvis fått en väsentlig betydelse i fråga om yrkesutbildning för ungdomar, fortbildning och också när det gäller regionalplanering för vilken företagen slutligen är det effektivaste instrumentet.
Stärkta av detta konstaterande antog de femton medlemsstaterna stadgan för små företag vid toppmötet i Feira i juni, en stadga vars existens nu kan låta oss ana att ett betydande steg framåt tagits.
Förutom att den obestridligen utgör den grund på vilken vi bör bygga upp en företagspolitik som verkligen är till nytta för företagen, har stadgan den enorma förtjänsten att inte inskränka våra åtgärder endast till små företag utan att ställa dessa i centrum för våra diskussioner och göra dem till en referensenhet som vi i första hand bör bemöda oss om.
Parlamentet med sina valda ledamöter som regelbundet får träffa väljarna har skyldighet att tydligt ange detta alternativ, som både ger uttryck för en objektiv verklighet och leder fram till den enda rätta metoden för att täcka företagsvärldens mångfald.
Små och medelstora företag är inte multinationella företag i miniatyr, inte heller räcker det vidare att kvantitativt extrapolera små företags svårigheter för att uppfatta stora enheters problem på rätt sätt.
Det verkar emellertid politiskt korrekt att föredra en pragmatisk och närliggande metod som sätter småföretagen i centrum framför ett förslag som under förevändning att undvika en mängd utspridda anslag bara skulle utnyttjas för att producera exakt statistik, vars konkreta användning skulle vara absolut omöjlig.
Jag gläder mig således åt att utskottet för industrifrågor enhälligt har beslutat att prioritera en sektoriell metod för företagsfrågan, ett oundvikligt val om man så exakt som möjligt vill klargöra de verkliga och specifika behoven hos företag vars olikheter illa lämpar sig för en horisontell metod, som är för otillräcklig för att vara effektiv.
Tanken på att jämföra prestationer och utbyta bästa metoder är förvisso i och för sig ganska intressant, men man kan inte inbilla sig att man enbart på detta indirekta sätt skall kunna positivt ingripa i företagens vardagsliv.
Vad skall man då göra?
Börja med tre enkla idéer: I första hand, i stället för att acceptera att avstå från att direkt nå de flesta möjliga företag, använda befintliga nätverk vars kunskaper om verkligheten gör dem till oumbärliga partner vid utarbetandet, men också vid det effektiva genomförandet av en företagsinriktad politik.
Därför betonas i betänkandet nödvändigheten att nära ansluta handelskammare och branschorganisationer som har mycket att lära oss och kan hjälpa oss att inte av okunnighet förvandla en god idé till ett dåligt beslut.
Därefter, se till att inte ytterligare komplicera kapitaltillgången för företagen, och i synnerhet för de minsta bland dem.
Medan man här berör en nyckelfaktor för start, utveckling, återköp, överlåtelse och rentav överlevnad av företag, skapar vissa beslut som fattats eller håller på att fattas en viss oro, vare sig det gäller den svårbegripliga omorganisationen av Europeiska investeringsbankens respektive Europeiska investeringsfondens uppgifter eller också förslaget till direktiv om bankernas egna tillgångar som måste övertyga oss om sin smärtfria inverkan på företagens kreditmöjligheter.
Hur som helst, i denna tid då vi får en ekonomi som mer är förr grundas på kunskaper och tekniskt nyskapande, krävs det uppenbarligen att kommissionen ser till att underlätta och vidmakthålla de möjligheter som erbjuds de djärvaste, de mest nyskapande och risktagande företagen och att deras företagsamhet kan konkretiseras.
Eftersom företagaranda slutligen hör ihop med begreppet om ansvar, måste vi tydligt fastställa vad det europeiska mervärdet kan innebära i fråga om företagspolitik.
Den politiska inriktningen är staternas ansvar.
Rådet gav denna inriktning i Feira genom stadgan för små företag.
Genom att samla ansträngningarna att samordna den politiken, som fastställts inom denna ram och tillämpas av medlemsstaterna, och i synnerhet genom att bemöda oss om att avskaffa alla tekniska och administrativa hinder som lägger en onödig börda på företagens verksamhet, skulle denna metod få ett mästerligt uttryck.
Jag hoppas att kammaren kommer att upprepa den enhällighet som uppstod i utskottet för industrifrågor vid plenaromröstningen.
Parlamentet skulle därmed sända den tydliga och starka signal till företagen som de har behov av.
Kära kolleger, jag vill på förhand tacka er för det stöd som ni kommer att ge mitt betänkande.
Herr kommissionär, jag vet att jag kan räkna med er energi och er beslutsamhet att genomföra programmet.
Det är nödvändigt att det ansluts till de övriga gemenskapsprogrammen och att det får en årlig utvärdering, eventuellt för att justera det.
På detta sätt kan vi tillsammans anta de båda utmaningarna avseende full sysselsättning och social sammanhållning.
Jag vill tacka er på samtliga företags vägnar, men också på våra samhällens vägnar.
