# ID: svediakorp-gov405942
# author: Fischler (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-10-25
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,222
# sentences: 50
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Ärade fru talman, ärade kolleger!
Innan jag går in på innehållet i betänkandet, vill jag tacka Jové Perez för hans betänkande och även ledamöterna i utskottet för den tid och kraft de har ägnat de 61 ändringsförslagen.
En sak tycks vara uppenbar: Precis som för alla andra helt nya bestämmelser måste en omprövning ske även på frukt- och grönsaksområdet, utifrån de erfarenheter som vi de senaste åren har gjort i praktiken, och även marknadsordningen måste förbättras.
Medlemsstaterna och även sektorns företrädare håller med kommissionen om att det finns vissa primära problem som vi bör lösa så snabbt som möjligt.
Det var skälet till att kommissionen på sätt och vis föregrep rapporten och nu har lagt fram detta förslag till diskussion utan att vänta på den slutgiltiga rapporten.
Vi har koncentrerat oss på fyra områden: Det gäller den dubbla maximigränsen för stödet till driftsfonderna, sedan hur stödbestämmelserna för bearbetade tomater fungerar, det gäller kvoternas storlek för tomater, citrusfrukter och päron liksom råvarorna.
Men det faktum att vi har föregripit dessa fyra frågor innebär inte att vi inte kommer att lägga fram den rapport som krävs för marknadsorganisationen.
Det kommer vi hur som helst att göra och det kommer vi också att göra i år.
Det jag däremot kan se av många ändringsförslag är att ni har tagit tillfället i akt och förutom de fyra frågor som kommissionen har tagit upp till diskussion dessutom föregripit den slutgiltiga rapporten.
Det leder till en viss diskrepans mellan kommissionens uppfattning och det ni här föreslår.
Vilka principer har då kommissionen utgått från i framställandet av sitt förslag?
Med hänsyn till budgetsituationen och Berlinbesluten skulle varje förslag som kan leda till en avsevärd höjning av budgetutgifterna till förmån för en viss sektor vara orealistiskt.
Därför grundar sig förslaget på principen om budgetneutralitet.
Jag vet naturligtvis att anslagen till frukt- och grönsaksområdet - om vi undantar bananerna - sedan reformen 1996 har sjunkit och att även prognoserna i Agenda 2000 inte har uppfyllts helt.
Det beror huvudsakligen på två faktorer: För det första har utgifterna för stöd till driftsfonderna ökat mindre än väntat, beroende på att medlemstalen i producentorganisationerna inte har stigit så mycket som man hoppades, och för det andra tog man hänsyn till de stigande världsmarknadspriserna och även dollarutvecklingen vid beräkningen av bearbetningsstödet.
Slutligen är syftet med kommissionens förslag en omfattande förenkling i och med att de rådande bearbetningsbestämmelserna för de viktigaste produkterna harmoniseras och därigenom också blir mer genomblickbara.
För tomater, päron, persikor och citrusfrukter fastslås nationella tröskelvärden förutom gemenskapens tröskelvärden och ett ständigt stöd utgår direkt till producentorganisationerna.
En fördel med den föreslagna ändringen är också att producentorganisationerna på grundval av det framtida - och numera på obestämd tid fastslagna - stödbeloppet fritt kan förhandla om priset på råvarorna.
Därför är minimipriser överflödiga i framtiden.
Dessutom kommer införandet av en enda garanterad maxgräns för stöd till driftsfonderna att avsevärt underlätta såväl utarbetandet av verksamhetsprogram som avvecklingen av dessa.
Med dessa principer i åtanke vill jag nu gå in på de ändringar ni föreslår.
De kan enligt mig delas in i tre grupper: I den första gruppen rör det sig om allmänna kommentarer om den gemensamma marknadsorganisationen.
Ändringsförslagen 1, 2, 44 och 19 avser stärkandet av producentorganisationernas ställning, i ändringsförslag 8, 14, 26, 27 och 35 handlar det om ett starkare stöd till yttre randområden och missgynnade regioner liksom handelsåtgärder; i ändringsförslag 17, 48, 49, 50, 55, 56 och 59 om rapportering om den gemensamma marknadsorganisationen.
Ändringsförslag 3 och 4 gäller höjningen av EU: s anslag till frukt- och grönsakssektorn.
Enligt min uppfattning passar inte alla dessa allmänna kommentarer om marknadsorganisationen in i ramarna för det nu föreliggande förslaget.
De är nämligen ett föregripande av det vi har för avsikt att lägga fram och som därför måste diskuteras i samband med rapporten.
I den andra gruppen handlar det om särskilda krav angående hur den gemensamma marknadsordningen fungerar, som till exempel ändringsförslag 5 om nya röjningar, och ändringsförslag 27, 21, 25 och 34 om särskilda stödåtgärder i svåra kriser.
Ändringsförslag 18 skall förbättra möjligheterna till direkt försäljning och ändringsförslag 22-24 handlar återigen om driftsfonderna.
Ändringsförslag 28-30, 33, 36, 37 och 38 rör branschorganisationerna, nötter och återtagandet.
Dessa ändringsförslag ryms, liksom de i första gruppen, inte inom ramarna för det förslag som debatterats i dag och kan därför inte godtas.
Jag medger ändå att båda grupperna innehåller vissa intressanta aspekter som kommissionen kommer att pröva noggrant inom ramen för den rapport som skall läggas fram före årsskiftet.
Jag kan påpeka att prövningen av en höjning av anslagen till nötter redan är föremål för ett förslag till rådet som godkändes den 5 oktober.
Den tredje gruppen med ändringsförslag avser det förslag som är det faktiska föremålet för debatten här.
I ändringsförslag 6 och 25 föreslås en höjning av gemenskapsstödet genom driftsfonderna.
Syftet med ändringsförslag 31 och 32 är att låta de av kommissionen föreslagna minskningarna av taket för återtagande av marknaden utgå.
Ändringsförslag 67 och 68 riktar in sig på vattenförbrukningen och i ändringsförslag 9, 11, 15, 16, 40, 41, 51, 53, 57, 60 och 61 föreslås på olika sätt en höjning eller ändring av bearbetningströsklarna och stödet till tomater, persikor, päron och citrusfrukter.
I ändringsförslag 39 fastställs en förenkling av förfarandet för anpassning av nya produkter inom bearbetningssektorn.
Ändringsförslag 43 handlar om övergångsbestämmelser för tomater och i ändringsförslag 12 krävs en undersökning av effekterna av minimiprisets avskaffande.
Ändringsförslag 62 till 66 slutligen innebär ett direktstöd till producenter som är bortkopplade från bearbetningen.
De flesta ändringsförslag i denna grupp innebär till viss del avsevärda höjningar av budgetutgifterna och strider därmed rejält mot neutralitetsprincipen.
Därför kan jag inte godta dessa ändringsförslag.
Givetvis diskuterades i måndags i rådet även frågan om den totala volymen av gemenskapens finansiering av denna sektor.
Dessa diskussioner kommer garanterat att fortsätta och frågan kommer säkert också att bli avgörande för det definitiva beslutet om förslaget.
Ändringsförslag 41, 53, 67 och 68 skulle enligt min uppfattning snarare komplicera än underlätta bestämmelserna, och rambestämmelserna täcker inte ändringsförslag 12.
Kommissionen håller däremot med om innehållet i ändringsförslag 39.
Vi kommer i det fallet att pröva en lämpligare rättslig utformning.
Ändringsförslag 62 till 66 ändrar det rådande systemet på ett sådant sätt att försöken att utveckla producentorganisationerna skulle hamna i riskzonen.
Avslutningsvis vill jag påpeka följande: Ett uppskjutande av kommissionens förslag skulle leda till att de flesta ändringar som enligt det nuvarande förslaget skall träda i kraft den 1 januari 2001 eller i början av regleringsåret 2001 / 2002 skulle träda i kraft först ett år senare.
Kommissionen anser att det skulle missgynna sektorn på ett onödigt sätt.
Det är anledningen till att förslaget läggs fram just nu, och jag hoppas att parlamentet denna vecka avger sitt yttrande och att rådet antar förslaget innan årets slut.
