# ID: svediakorp-gov405928
# author: Jové Peres (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-10-25
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 789
# sentences: 35
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(ES) Herr talman!
Kommissionen har lagt fram ett förslag, som under förevändningen att vara en teknisk justering, döljer nya budgetrestriktioner för en sektor som redan är diskriminerad inom den gemensamma jordbrukspolitiken.
De senaste åren har utvecklingen av paritetskursen mellan euron och dollarn och andra omständigheter lett till att stöden minskat till hälften av den nivå som gällde för fyra år sedan.
Kommissionens förslag innebär att stöden stabiliseras på en reducerad nivå och att stöd beviljas direkt via producentorganisationerna, genom vilket systemet med minimipriser försvinner.
Innan slutet av året skall kommissionen avge en rapport om hur den gemensamma organisationen av marknaden för frukt och grönsaker fungerar, eventuellt tillsammans med nya förslag till reformer.
Kommissionen motiverar det förslag vi nu behandlar med brådska som grund.
Nåväl, utan att ifrågasätta den brådskande karaktären i de frågor som behandlas av kommissionen, har utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling identifierat nya brådskande frågor, och dessutom skiljer man sig från kommissionens förslag när det gäller kvantiteter.
Bland de frågor utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling anser brådskande finns en förstärkning av producentorganisationerna.
Problemet består i att producentorganisationerna, efter reformen av den gemensamma marknadsordningen 1996 blev dess främsta instrument.
För närvarande samordnas emellertid bara 40 procent av frukt- och grönsaksproduktionen av producentorganisationer.
En gemensam marknadsordning som bara täcker 40 procent av produktionen förtjänar inte sitt namn.
Om det alltså finns något som brådskar är det att främja samordningen av utbudet i en samordning av producenterna.
Med tanke på att detta är ett undantag för den gemensamma jordbrukspolitiken, och att producenterna själva är tvingade att medfinansiera driftsfonderna, är det uppenbart att en ökad gemenskapsfinansiering är det tydligaste instrumentet för att uppnå sagda mål.
Av detta skäl har utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling föreslagit att procentandelen gemenskapsfinansiering ökar till vissa gemensamma åtgärder från olika producentorganisationer och under vissa förutsättningar, främst i regioner som är mest beroende av frukt- och grönsaksproduktionen, eller till producentorganisationer eller sammanslagna producentorganisationer.
Skillnaderna när det gäller kvantiteter mellan kommissionens förslag och förslaget från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling, vilket för övrigt antogs nästan enhälligt, handlar främst om stödets nivå och bearbetningströsklarna.
De stöd som utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling begär kan tyckas överdrivet höga, men vi får inte låta oss luras.
Vad det gäller är att de stöd som kommissionen har föreslagit är överdrivet låga och innehåller en strävan att permanenta en konjunkturell situation, och därigenom att undergräva jordbrukarnas inkomster.
Denna konjunkturella situation har uppstått på grund av utvecklingen av paritetskursen mellan euron och dollarn och speciella händelser på marknaderna.
Förslaget från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling begränsar sig faktiskt till att återställa de stöd som gavs före 1996.
När det gäller stöden kan dessutom avskaffandet av minimipriset och betalning direkt via producentorganisationerna skapa problem, särskilt för länder med större frukt- och grönsaksproduktion.
En rimlig stödnivå gör det möjligt att bibehålla producenternas inkomster i en särskilt problematisk situation.
För att undvika absurda situationer av systematisk bestraffning, har utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling beslutat föreslå att man sätter nivån efter de senaste årens produktion.
Vi försöker därmed justera stöden till produktionsstrukturen och till möjligheterna för marknadsabsorption utan att löpa risken att skapa överskott.
Frågan som vissa kan ställa sig är hur vi skall finansiera ändringsförslagen.
För närvarande får frukt- och grönsaksproduktionen 445 miljoner euro mindre än det tak som har satts i budgetplanen.
Visst skall vi respektera budgetneutraliteten, men vi måste bli överens om dess betydelse.
Enligt min åsikt består budgetneutraliteten i att hålla sig inom de fastslagna gränserna när man antar budgetplanen.
Kommissionen försöker däremot minska utgifterna till under de historiskt lägsta nivåerna.
Jag anser att diskussionen huvudsakligen skall centreras kring hur vi skall uppnå de mål som har satts för den gemensamma marknadsordningen, och utifrån det fastställa budgetåtaganden.
Många gånger verkar det som om man kräver mindre stränghet av institutionerna, bara de begränsar sig till att föreslå budgetbesparingar.
Vårt främsta engagemang måste bestå i att förbättra effektiviteten i de instrument som vi alla har konstruerat.
Utan budget finns det inget europeiskt bygge, och budgeten för frukt- och grönsakssektorn symboliserar och återspeglar många av de främsta sociala och geografiska obalanserna i den gemensamma politiken.
Jag vill avsluta med att tacka mina kolleger i utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling.
Deras förståelse och arbete har varit till stor hjälp för att komma fram till de slutliga överenskommelser som gjort det möjligt att utarbeta ett betänkande som ärligt talat inte varit lätt.
