# ID: svediakorp-gov405910
# author: Wallström (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-10-25
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,121
# sentences: 49
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
Herr talman, ärade ledamöter!
Jag vill förstås tacka för era konstruktiva bidrag till debatten om klimatförändringar och hur vi skall bekämpa dessa.
Om bara en minut tänker jag kommentera de översvämningar som har drabbat Italien och Spanien.
Jag skall läsa upp ett uttalande från kommissionen; jag återkommer strax till det.
Först vill jag dock avrunda diskussionen om vad vi tänker oss skall hända i Haag om några veckor genom att säga att vi självklart måste fullfölja rollen som internationellt pådrivande.
Vi kommer att tvingas vara de som tar initiativ, de som driver på och samtidigt de som bygger broar mellan inte minst utvecklingsländer och länder som USA och andra i den gruppen.
Vi måste förstås tvinga de motsträviga att göra denna konferens om klimatförändringar till en framgång, och visa att vi är trovärdiga också i handling.
För att svara på en direkt fråga så tror jag inte att vi kommer att klara detta på lång sikt om vi inte har tillgång till en rad instrument och en rad politiska insatser.
Då handlar det förstås om transporterna och våra transportsystem som måste rustas för framtiden, och det handlar om energipolitiken.
Jag är ändå glad för att i fråga om detta ha getts ett erkännande för att kommissionen har tagit initiativ på detta område.
Jag tror att vi behöver mer av ekonomiska styrinstrument.
Vi måste självklart också diskutera nya områden och integreringen av miljö- och klimathänsyn i samtliga politikområden.
Återigen handlar det om trovärdighet.
Handel med utsläppsrätter är bara ett komplement till de åtgärder både på medlemsstatsnivå och på europanivå som vi ser till att vidta i våra grundläggande politiska system och infrastrukturer för att komma tillrätta med klimatförändringarna.
Jag tycker att det är riktigt, som också har påpekats här idag, att vi ser upp när det gäller konkurrenskraften och de socioekonomiska effekterna.
Detta problem får dock inte användas som ett skäl till att inte handla, utan kan kanske till och med vändas till vår fördel, till någonting som stärker konkurrenskraften och ger oss fördelar.
Än en gång vill jag tacka föredraganden och alla som har deltagit i debatten.
Naturligtvis skall vi återkomma snarast möjligt efter konferensen i Haag med en plan för hur vi skall genomföra alla dessa åtgärder.
Då har vi förhoppningsvis också reglerna klara och beslutade.
Jag hoppas vi skall kunna komma tillbaka därifrån och säga att det har varit en stor framgång.
De naturkatastrofer som har drabbat Europeiska unionen och dess medborgare har fått tragiska konsekvenser.
De har konfronterat oss med allvarliga fysiska skador och i flera fall förluster av människoliv, nyligen i Italien och nu i Spanien.
Kommissionen är ytterst medveten om hur allvarliga dessa katastrofer är.
I nära samarbete med medlemsstaterna utvecklar därför kommissionen initiativ inom ramen för gemenskapens civilförsvarsåtgärder för perioden 2000-2004, för att förhindra katastrofer och utbilda allmänheten.
Den 27 september antog kommissionen därför ett förslag som grundar sig på förslag från rådet om att inrätta en gemenskapsmekanism för samordning av civilförsvarsåtgärder i katastrofsituationer.
De viktigaste åtgärderna i detta beslut är följande: att identifiera och förbättra samarbetet mellan de huvudaktörer som kan ingripa i en katastrofsituation; särskilda utbildningsprogram för att främja bättre samarbete och ökad komplementaritet mellan berörda aktörer; att upprätta effektiva kommunikationssystem för att möjliggöra bättre och snabbare kommunikationer.
Förslaget gör det även möjligt att vidta snabbare och mer effektiva åtgärder för offrens räkning.
På forskningens område vill jag påpeka att flera projekt för närvarande håller på att ta form, som behandlar översvämningar och gemensamma åtgärder för att minska klimatrelaterade risker.
Även om strukturfonderna inte är avsedda för att hantera konsekvenserna av naturkatastrofer kan de användas till återuppbyggnadsprojekt om de stödmottagande medlemsländerna avsätter medel för sådana ändamål och om det område som drabbats av katastrofen är stödberättigat.
Eventuell användning av strukturfonderna vid naturkatastrofer måste överensstämma med de krav som gäller för fonden och följande villkor måste vara uppfyllda: området i fråga måste vara berättigat till stöd enligt de territoriella målen, nämligen mål 1 och mål 2.
Samfinansierade projekt måste omfatta utgifter som i normala fall berättigar till stöd från strukturfonderna.
Stödberättigade återuppbyggnadsprojekt får inte utgöra den största delen av utgifterna för det berörda programmet.
Åtgärderna måste vara av övergångskaraktär, och sträcka sig över högst ett till två år, och får inte löpa över hela programplaneringsperioden.
Strukturfonderna får inte heller vara en ersättning för försäkringar.
För att strukturfonderna skall få användas för denna typ av åtgärder måste det visas att det finns handlingsutrymme inom programmet.
Det säger sig självt att de berörda medlemsstaterna bär ansvaret och att det är upp till dem att avgöra vilken typ av åtgärd de i slutändan vill se finansieras genom strukturfonderna när villkoren för en intervention har uppfyllts.
Med hänsyn till samarbetet kring åtgärder som inbegriper fysisk planering för översvämningsproblem, vet kommissionen att det i riktlinjerna för Interreg III särskilt hänvisas till möjligheten att utforma gemensamma strategier för riskhantering i områden som lätt drabbas av naturkatastrofer och utforma och genomföra integrerade strategier och åtgärder för att förebygga översvämningar i transnationella flodområden.
Kommissionen förväntar sig även att åtgärder för att förebygga översvämningar skall ingå som en del av en transnationell strategi enligt Interreg III för områden där översvämningar utgör en särskild risk.
Kommissionen kommer för sin del att fortsätta att snabbt och konstruktivt beakta denna typ av förfrågningar.
Låt mig bara avsluta med att betona stödet till offren.
Europaparlamentet kräver regelbundet att kommissionen skall ingripa till förmån för offren för dessa katastrofer.
Kommissionen måste svara att det inte längre finns någon budgetpost som möjliggör sådana åtgärder.
I september tillkännagav Nielsen med anledning av en resolution om skogsbränder som hade antagits av kammaren att kommissionen övervägde om den skulle föreslå en rättslig grund för en budgetpost som skulle göra det möjligt för kommissionen att ge katastrofhjälp inom unionen.
Kommissionen har emellertid inte slutgiltigt tagit ställning till om den skall föreslå en rättslig grund för åtgärder inom detta område.
Hur som helst måste vi i våra överläggningar beakta tidigare erfarenheter, vilket tycks innebära att det finns två möjliga handlingslinjer.
Den första är en budgetpost där anslagen beviljas till hälften automatiskt, med belopp som i bästa fall endast har symboliskt värde.
Det andra alternativet är att kommissionen föreslår en rättslig grund, men det innebär att betydande summor binds upp under rubrik 3 i de finansiella beräkningarna.
Kommissionen skulle även behöva beakta de resursmässiga konsekvenserna av att förvalta nya verksamheter inom detta område.
