# ID: svediakorp-gov405907
# author: Kauppi (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-10-25
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FI
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 321
# sentences: 14
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, ärade kommissionär, bästa kolleger!
Fastän prioriteten i unionens klimatpolitik bör ligga på hållbar miljöpolitik måste vi ändå i våra beslut beakta även industrins internationella konkurrenskraft och en inre marknad utan störningar.
Ansvaret för att Kyotoprotokollet genomdrivs såväl som förpliktelserna att fördela unionens arbetsbörda ligger på staterna.
Staternas möjligheter att genomdriva åtgärder för minskandet av utsläpp är mycket varierande.
Om de landsvisa kvoterna fördelades på olika sektorer inom EU, liksom bland andra herr Blokland sade då han lade fram yttrandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor, skulle företag med samma slags verksamhet hamna i en totalt ojämlik situation i de olika länderna.
Trots att en sektor i något medlemsland hör till de bästa i världen beträffande miljöeffektivitet, vilket jag kan säga om många industribranscher i till exempel mitt hemland Finland, kan det hända att det måste stå för en striktare utsläppskvot än en ineffektivare konkurrent i ett annat land.
Detta skulle oundvikligen leda till snedvridning av konkurrensen och av den anledningen bör man på gemenskapsnivå inte ställa upp kvantitativt bindande mål inom de olika ekonomiska sektorerna.
Det är viktigt att främja de åtgärder som går att genomföra i praktiken och som inte äventyrar företagens konkurrenskraft.
Mitt hemland Finland och Frankrike är för närvarande de enda länder där man överväger en utbyggnad av kärnkraften.
Jag förespråkar varmt en utbyggnad av kärnkraften eftersom det skulle medföra ökade konkurrensfördelar för vår energiintensiva industri såväl beträffande ekonomi som klimatpåverkande utsläpp.
Därför skall man i detta betänkande inte heller ta ställning för och särskilt inte emot enskilda elproduktionsformer, utan alla olika produktionsformer skall finnas tillgängliga då man utformar nationella klimatstrategier.
Jag vill även betona frivilliga, förhandlingsbara målavtal.
I många länder har de ansetts vara ett mycket effektivt sätt att främja genomdrivandet av klimatmålsättningarna.
Särskilt i utvidgningsprocessen kunde frivilliga avtal utgöra en bra mekanism.
