# ID: svediakorp-gov405906
# author: Patrie (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-10-25
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 546
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Innan jag säger någonting annat vill jag gratulera Moreira da Silva till hans klarsynta och relevanta analyser, och till de utmärkta förslag som han har lagt fram i sina två betänkanden.
Trots det vill jag framföra ett antal betänkligheter när det gäller att tidigarelägga inrättandet av vad som måste kallas " ett system för rätten att förorena ".
Först vill jag än en gång säga att även om man måste erkänna att systemet för handel med utsläppsrätter är en del av våra internationella avtal, som det inte finns någon anledning att ompröva, tycks kommissionen glömma bort att denna mekanism bara utgör ett av de system som fått beteckningen flexibel i Kyotoprotokollet.
Följaktligen bör man inte se den här mekanismen som ett främsta rangens redskap, utan tvärtom som ett instrument som kompletterar andra åtgärder med syftet att minska växthusgaserna.
I själva verket finns det en medvetenhet om att denna mekanism inte på något sätt uppmuntrar företagen att minska sina föroreningar och ändra sina metoder.
Och om man inte gör någonting annat - i synnerhet på transportområdet - kommer man med största säkerhet inte att uppnå de mål som slagits fast i Kyotoprotokollet.
Det man kan kritisera kommissionens grönbok för, det är att den börjar i galen ända, dvs. att den förmår Europeiska unionen att i förväg inrätta ett system för handel av utsläppsrätter, samtidigt som Europeiska unionen inte är skyldig att göra detta på förhand, framför allt inte i förhållande till sina handelspartner.
På den här punkten tycks det finnas skäl att stödja ett av de ändringsförslag som har lagts fram av våra kolleger i GUE / NGL-gruppen.
De anser det nödvändigt att senarelägga inrättandet av ett system med rätt att förorena, så länge rådet och medlemsstaterna inte har utarbetat och ratificerat en operativ handlingsplan för minskade växthusgaser, en plan som omfattar alla berörda aktörer, i synnerhet aktörerna på transportområdet och i jordbruket.
Dessutom förbigår kommissionen med tystnad de ekonomiska och sociala konsekvenserna, som systemet oundvikligen kommer att ge upphov till.
Men kan man på allvar nonchalera de oacceptabla metoder som ofrånkomligen kommer att bli resultatet av de mest förorenande industriernas kapitalistiska strategier?
Kan man verkligen bete sig som om man inte visste att vissa industrigrupper kommer att gå samman till priset av uppsägningar, att de kommer att köpa upp icke-förorenande eller mindre förorenande företag med det enda syftet att komma över deras rätt att förorena, för att sedan omlokalisera dessa företag eller helt enkelt lägga ned dem?
Var finns till sist våra miljömål på en sådan internationell börs för föroreningsrätter?
Och vad kan man förvänta sig av detta system, som inte gör annat än öppnar en stor marknad med utsläppsrätter till fördel för länder som - t.ex.
Ryssland - i dag kanske har ett visst handlingsutrymme, men inte på grund av att deras fabriker numera uppfyller gällande normer, utan helt enkelt för att deras industriproduktion har drabbats av en dramatisk nedgång?
Jag anser därför, sammanfattningsvis, att vi måste kräva att ramavtalet för samarbetet mellan Ryssland och Europeiska unionen arbetas om, så att det kan inrättas ...
(Talmannen avbröt talaren.)
