# ID: svediakorp-gov405892
# author: Lange (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-10-25
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 386
# sentences: 18
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, fru kommissionär, kära kolleger!
Jag vill börja med att tacka föredraganden som jag anser på ett utmärkt sätt har lyckats ena de olika intressena här i parlamentet och hitta en ståndpunkt.
Fru kommissionär, jag har följt klimatdebatten här i parlamentet sedan 1995.
Det jag har upplevt sedan 1995 är egentligen att parlamentet har gjort vissa eftergifter och alltid mot den taktiska bakgrunden att vi vill att det land som släpper ut mest koldioxid skall vara med på skeppet från Kyoto.
Därför har vi satsat på det och sagt att vi godtar en handel med utsläppsrätter.
Vi är i princip för en sådan och har även gjort fler andra eftergifter.
Till slut är ribban enligt mig så pass låg att jag måste säga att jag inte kan sänka den mer.
Ytterligare eftergifter är inte möjliga.
Därför anser jag att vi i de kommande förhandlingarna verkligen måste koncentrera oss på att vi, om inte USA lyckas, inleder ett ratificeringsförfarande, där vi ingår avtal med de andra länderna, att en ratificering utan USA är möjlig, så att det slutligen sker en utveckling av läget.
Vi kan inte göra eftergifter ända ner till noll utan att vara säkra på att de också kommer att godkännas på konferensen.
Fru kommissionär, jag har naturligtvis lyssnat på ert tal om klimatförändringsprogrammet ECCP.
Det var ett vackert tal om allt man skulle kunna göra och om hur bra det vore.
Sådana vackra tal har jag de senaste åren hört både en och två gånger.
Jag skulle mycket hellre kämpa tillsammans med er för högst konkreta åtgärder, till exempel användningen av förnybara energikällor.
Det föreligger även ett förslag om detta, och där undrar jag vilket slags politik kommissionen driver när generaldirektorat för konkurrens omintetgör, kanske till och med ödelägger, förslaget om främjande av förnybara energikällor med hjälp av medel från ramarna för miljöstöd.
Jag vill slåss tillsammans med er för en standard för lågenergihus.
Jag vill kämpa tillsammans med er för skatteramar för stöd till lågförbrukande bilar.
Låt oss alltså sluta upp med de vackra talen och bege oss ut i verkligheten, så att de vackra talen också kan bli verklighet!
