# ID: svediakorp-gov405888
# author: Sjöstedt (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-10-25
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 383
# sentences: 18
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Som vi alla vet är klimatfrågorna vår tids kanske mest svårlösta miljöproblem.
Det beror ju inte på att vi inte vet vilka förändringar som krävs, utan på att de nödvändiga förändringarna har så stora återverkningar på hela vår transport- och energipolitik och egentligen på hela vårt sätt att konsumera.
Vi står inför helt grundläggande samhällsförändringar för att minska utsläppen av växthusgaser.
Det är de mest utvecklade länderna, de länder som har högst ekonomisk standard och som släpper ut mest växthusgaser per person, som har det största ansvaret att gå före vad gäller utsläppsminskningarna.
Inför Haagkonferensen framstår det därför som helt avgörande att få med sig USA på en överenskommelse som både leder till verkliga framsteg och till att Kyotoprotokollet kan ratificeras.
En ansvarsfull politik från de mest utvecklade ländernas sida måste bygga på att de kan minska sina egna utsläpp.
Om det skall finnas plats för handel med utsläppsrätter, vilket jag är mycket tveksam till, får de bara utgöra en mindre del av den sammanlagda politiken.
En sådan handel måste i så fall också vara strikt kontrollerad med tanke på social hänsyn och hänsyn till framtida utvecklingsmöjligheter i utvecklingsländerna.
Detta system kan innebära mycket stora risker i framtiden när Ryssland och utvecklingsländerna inkluderas i handeln med utsläppsrätter och den blir global.
Däremot finns det andra typer av flexibla mekanismer som med fördel kan användas på global nivå.
Handel med utsläppsrätter och sänkor kan inte ersätta de verkliga förändringar som krävs; detsamma gäller naturligtvis kärnkraften.
Istället behöver vi en kraftfull politik för lägre energiförbrukning, förnybar energi, alternativa bränslen och fungerande miljöskatter på transporter.
Det är framförallt de enskilda medlemsländernas ansvar att genomföra dessa åtgärder.
På skatteområdet är en gemensam minimiskatt önskvärd.
Om det inte är möjligt att komma överens om en skatt på växthusgaser inom EU, bör de länder som är beredda att gå före gemensamt införa en sådan skatt ändå.
Vad det gäller Moreira Da Silvas betänkanden så håller vi med om innehållet i flesta punkterna, men vi är mer skeptiska till handeln med utsläppsrätter.
Ett sådant system kan vara ett intressant experiment på EU-nivå, men det kan inte ersätta andra åtgärder.
