# ID: svediakorp-gov405885
# author: Hulthén (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-10-25
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 775
# sentences: 38
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Det är tre viktiga dokument som vi har att diskutera idag och som berör en av de absolut största utmaningarna vi står inför, det vill säga klimatförändringarna.
För en nordbo från ett område där temperaturen vid denna årstid sällan når över 7 grader, och där regnet står som spön i backen, ser kanske tanken på ett uppvärmt klimat vid första anblicken tilltalande ut.
Så enkelt är det inte.
Klimatförändringarna vi står inför innebär knappast något positivt för någon av oss.
Istället är scenariot precis som det har beskrivits alldeles nyligen, fyllt av stormar, regn och översvämningar.
Till det skall läggas förändringar i flora och fauna.
Livet blir sig inte riktigt likt och knappast heller behagligt.
De tre dokument om klimatförändringar som utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentskydd har behandlat kan betraktas som dokument som representerar olika tidsperioder.
Resolutionen om Haagkonferensen är den som ligger närmast i tiden.
Däri presenterar vi i miljöutskottet vår, och förhoppningsvis också unionens, syn på vad vi tycker skall ske i Haag.
Den har präglats av en stor enighet, vilket är en bra grund att stå på nu när Haagkonferensen börjar.
Resolutionen markerar på ett tydligt sätt nödvändigheten av att Kyotoprotokollet undertecknades, och av att det är industriländerna som skall leda arbetet för att stoppa klimatförändringarna.
Den betonar också mycket tydligt att de flexibla instrumenten bara skall vara ett komplement till de nationella åtgärderna.
Jag är glad över att höra att det också är kommissionär Wallströms uppfattning.
Jag tycker att ordföranden i utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentskydd har gett ett tydligt budskap att vi inte anser att det är tillräckligt med tre representanter från Europaparlamentet till Haagkonferensen.
Jag är också glad över att Wallström säger att förslaget från kommissionen är åtta representanter.
Europaparlamentet och de inom parlamentet som arbetar med miljöfrågor måste någon gång tas på allvar, och inte enbart användas som en sorts galjonsfigurer när det passar.
Det är också viktigt att understryka när man talar om regelbundna möten och regelbunden information under Haagkonferensen att dessa skall vara konstruktiva.
Det är viktigt att de synpunkter som parlamentarikerna har också tas tillvara, så att det inte bara blir en envägskommunikation.
Resolutionen om handeln med utsläppsrätter är ett bra dokument, men det har förbättrats ytterligare efter miljöutskottets ändringar.
De kompletteringar som är de viktigaste är den tydliga markeringen, precis som i COP 6-dokumentet, att själva handeln med utsläppsrätter inte får överstiga 50 procent av åtgärderna när det gäller utsläppsreduktionerna.
Det är också viktigt att det krävs mätbara mål för varje land och för varje sektor.
Vidare måste det finnas rättsligt bindande åtgärder som förpliktigar medlemsstaterna att följa sina kvoter.
Det råder även en viss oro över att vissa sektorer utelämnas i grönboken, till exempel transportsektorn.
Vi förutsätter att det arbetet kommer att ingå i nästa dokument, det vill säga i EU: s strategi och åtgärder för att minska utsläppen, och att transportsektorn inte glöms bort när vi diskuterar klimatförändringarna.
Budskapet är mycket tydligt: principen måste vara att alla utsläpp, oavsett ursprung, skall täckas av något styrmedel, det må vara i form av utsläppsrätter eller i form av lagstiftning, men det skall finnas konkreta begränsningar och styrmedel för varje typ av utsläpp.
Många har känt tveksamhet inför förslaget om handel med utsläppsrätter, framförallt vad det gäller de socioekonomiska konsekvenserna.
Man är helt enkelt rädd för att förlora sysselsättningen.
Man är rädd att företagen skall spela ut olika industrier mot varandra.
Jag anser att vi har inkluderat den tveksamheten och den oron i punkt 13 i denna resolution, och hoppas att detta skall lugna åtminstone några av dem som känt oro.
Jag vill understryka att det i denna punkt finns ett tydligt fel i den svenska versionen.
Bara halva det ändringsförslag som publiceras i det svenska dokumentet är antaget.
Det tredje dokumentet är kanske det viktigaste på lång sikt.
Det handlar om EU: s strategi och åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser.
Det handlar också om det som egentligen är nödvändigt, nämligen att förändra vårt eget liv och leverne för att uppnå något.
Det är ett välkommet dokument.
Det hade varit ännu mer välkommet om det varit mer konkret och tydligt, men vi hoppas att det skall bli tydligare med de ändringar som utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentskydd har antagit.
