# ID: svediakorp-gov405884
# author: Fiori (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-10-25
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 456
# sentences: 18
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru kommissionär!
Ni tillåter säkert att jag mitt i ett så verkligt fint betänkande som Da Silvas och det scenario ni just har beskrivit för oss, som är viktigt och fullt av möjligheter, ett ögonblick uppehåller mig vid en sak som börjar bli dramatisk: de översvämningar som den senaste veckan drabbade stora delar av vårt Europa, främst Norditalien men sedan också Frankrike och Spanien.
Vi håller på att vänja oss vid ett språk som på ett dramatiskt sätt kännetecknar vår tid, verb som stiga över sina bräddar, flöda över och översvämma börjar nästan bli normala inslag i ordförrådet.
Vi tror att detta är en dramatisk konsekvens av de klimatförändringar som det sociala och ekonomiska samhället måste opponera sig emot.
Också klimatexperterna säger att just metreologin i våra regioner håller på att ändras.
De exceptionella regnen under de senaste dagarna jämnade ut klimatet förra året, då torkan dominerade.
De säger också att tendensen till torka kommer att visa sig och förvärras även under kommande år och turas om med skyfall och därpå följande översvämningar i ett intimt samband.
Då är det dags, nu då våra döda tyvärr har begravts, journalisterna har lämnat de förstörda områdena och floden, i detta fall Po - jag bor vid Po - håller på att återta sin normala fåra, att fälla upp paraplyt som vi säger i Italien, inte för att framstå som den sorgliga Cassandra utan för att än en gång utvärdera behoven och åtgärderna.
Visst har varnings- och larminsatserna gjort stora framsteg under dessa år och gjort det möjligt att begränsa katastrofernas omfattning, men det kan inte betraktas som det viktigaste, även om man erkänner att det är relevant och viktigt.
Det fordras en försvarspolitik, just för att göra som klimatexperterna säger.
Det fordras politiska och territoriella beslut för att skydda marken, även när solen skiner.
Därför skall jag betona några tankar.
Den första gäller människans byggnadsverksamhet som inte får glömmas: den måste underkastas en allt strängare tillämpning av projektmål, regler och kontroll och framför allt måste man så mycket som möjligt fokusera på människans jordbruksarbete.
Vid Pos senaste översvämning fungerade jordbruksmarken som avrinningsväg till skydd för de urbana områdena.
Jordbruket dämde upp högvattnet och stod ut med det för att bespara tätorterna.
Man måste alltså åter bekräfta att jordbrukaren är miljöns väktare som sätts åt sidan, glöms bort och undervärderas de dagar när solen strålar.
Både jordbruks- och miljöpolitiken och den urbanistiska och territoriella politiken har svårt att finna en lämplig plats för dessa funktioner.
Vi måste hitta lämpliga samordningsformer i Europa.
