# ID: svediakorp-gov405839
# author: Lucas (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-10-25
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 306
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Jag välkomnar varmt detta betänkande och gratulerar föredraganden till det.
Det finns endast ett område som väcker allvarlig oro, och det är när föredraganden utökar principen om villkorande till frågan om skuldlättnader.
Inom snart sagt alla övriga områden kan jag stödja villkorande.
Det är min övertygelse att vi har ett ansvar att använda de verktyg vi förfogar över för att främja ett gott styre, demokrati och rättssäkerhet i våra internationella förbindelser.
Men även om detta förvisso måste vara vägledande för vår biståndspolitik, finns en viktig åtskillnad att göra i fråga om skuldlättnader.
Det är för att historien visar att ansvaret för skulden åvilar lånegivarna såväl som låntagarna.
Dessutom har skuldbördan sedan de ursprungliga lånen ingicks fortsatt att växa sig långt större än de ursprungliga lånen.
Många länder betalar av sina skulder flera gånger om.
En del länder lägger fortfarande mer pengar på att betala tillbaka sina skulder än på hälsa och utbildning sammantaget, och ändå är de människor som lider av denna resursanvändning långt ifrån desamma som de som drog någon fördel av de lån som ursprungligen beviljades.
Det finns ett giltigt argument som säger att det inte är någon mening med att avskriva skulder om odemokratiska regeringar bara misshushåller med medlen för egna syften.
Det är fortfarande möjligt.
Men möjligheten är måhända större att befolkningarna själva kan utöva större påtryckningar på sina regeringar för att åstadkomma de sociala satsningar som så väl behövs, bara de vet att skulden har avskrivits.
I Van Heckes betänkande sägs att tillämpningen av villkorande kräver konsekvens och mod.
Jag instämmer.
Men i samband med skuldlättnader kräver den också rättvisa och ett erkännande av att den ursprungliga skulden i många fall redan har betalats tillbaka många gånger om.
