# ID: svediakorp-gov405837
# author: Martínez Martínez (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-10-25
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 390
# sentences: 11
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Det nya samarbetsavtalet som skrivits under i Cotonou utgör ett lämpligt tillfälle att rätta till de brister vi sett tidigare och för att klargöra begrepp och bestämmelser för agerande i särskilda situationer i vårt samarbete med AVS-länderna, till exempel i den situation som gav upphov till det kommissionens meddelande som vi behandlar här, och betänkandena av kollegerna Van Hecke och Maes, det vill säga, vad som bör göras när ett associerat land dras in i en väpnad konflikt.
I linje med det som sagts av föredragandena, anser vi det nödvändigt att unionen ser över sina stödprogram för länder i krig, bland annat för att undvika att dessa fonder går till militär verksamhet.
Dessutom som principfråga bör stödet till länder eller regimer som är ansvariga för väpnade äventyr i grannländer, eller som använder medel till en oproportionerlig vapenupprustning eller till och med till operationer för att undertrycka den egna befolkningens individers eller minoriteters rättigheter.
Vi måste vara mycket medvetna om artikel 11 i det nya fördraget som slår fast det europeiska åtagandet med en politik för fredsbygge och förebyggande arbete samt lösande av väpnande konflikter.
Dialogen mellan de stridande parterna och dialogen mellan unionen och dessa parter måste vara nyckelmekanismen i denna verksamhet.
Vi uttrycker tillsammans med Maes vår förvåning inför paradoxala beteenden där vi har sett hur man från unionens sida godkänt stöd på miljoner euro till länder som är klart inblandade i militär ockupation av något av sina grannländer.
Det är oacceptabelt att arbeta med två måttstockar, på det sätt som stödpolitiken tillämpas ibland, och vi oroas också över motsägelserna som finns i medlemsstaternas agerande, eller i några av dem, och i själva unionen.
Jag tycker att det är lämpligt att parlamentet får mer insyn, sammanhållning, information och kontroll över denna politik.
Vi måste slutligen tänka på att minskningen eller frysningen av vårt utvecklingsstöd till ett visst land som befinner sig i krig ibland borde medföra ett extra humanitärt stöd till landets befolkning, det främsta offret för dessa konflikter.
Här skulle det än en gång vara nödvändigt med en intervention från solventa icke-statliga organisationer, och med hjälp av dessa skulle sådana program kunna genomföras på ett garanterat framgångsrikt och effektivt sätt.
