# ID: svediakorp-gov405812
# author: Crowley (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-10-25
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 442
# sentences: 20
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(EN) Det har under den senaste tiden varit mycket diskussioner inom Europeiska unionen om vad som brukar kallas principen om närmare samarbete.
I termens enklaste betydelse innebär detta att EU: s större medlemsstater kan integreras närmare och i snabbare takt än mindre medlemsstater.
Förespråkarna av en sådan linje vill i grunden inrätta ett två tredjedels-Europa.
De vill att Europeiska unionen skall byggas i olika takt: i en takt för länder som vill integreras närmare och i en annan för länder som vill gå långsammare fram i fråga om den ekonomiska integrationen.
Jag tror inte att det nödvändigtvis vore ett hälsosamt steg framåt för Europeiska unionen om EU: s ledare fullt ut skulle acceptera och genomföra principen om närmare samarbete.
Jag tror att detta skulle strida mot de grundläggande målen och mot andan i Romfördraget, liksom i alla därefter följande fördrag.
Det är värt att minnas att Europeiska enhetsakten från 1987 lade grunden för genomförandet av en inre marknad.
Strukturfonder avsattes i stor skala inom EU för att hjälpa mål 1-länder inom Europeiska unionen och garantera att dessa länder med tiden skulle bli mer konkurrenskraftiga.
EU: s ledare förklarade att de inte ville ha en gemensam marknad för endast några få länder.
De ville att alla Europeiska unionens medlemsländer aktivt skulle delta på ett konkurrenskraftigt sätt inom ramen för en ny gemensam marknad.
Det är skälet till att den omfattande tilldelningen av medel genom EU: s strukturfonder infördes.
Den gemensamma marknadens operativa strukturer har varit en framgång ända sedan början av 90-talet.
Principen om utjämning mellan fattigare och rikare länder övergick i en politik som genomfördes för att inrätta en ny ordning med en gemensam europeisk valuta.
Återigen, om fattigare och mindre länder inom Europeiska unionen inte kunde reformera sina ekonomiska strukturer skulle de inte vara i stånd att uppfylla de ekonomiska konvergenskrav som fastställdes i Maastrichtfördraget.
EU: s ledare finansierade i stor skala program för mindre och fattigare länder genom strukturfonderna och Sammanhållningsfonden, så att så många länder som möjligt skulle kunna delta i den gemensamma europeiska valutans strukturer.
Det finns ett behov av institutionell jämlikhet inom ramen för förhandlingarna om den kommande regeringskonferensen.
De mindre medlemsstaternas inflytande får inte dribblas bort av en grupp större länder inom EU som försöker genomföra den princip om närmare samarbete som jag nyss berörde.
Detta skulle inte vara bra för Europeiska unionen, varken nu eller på sikt.
Det skulle definitivt inte vara bra mot bakgrund av den nära förestående utvidgningen av Europeiska unionen.
