# ID: svediakorp-gov405811
# author: Caudron (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-10-25
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 468
# sentences: 18
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(FR) Man måste komma ihåg att den mekanism som i dag är känd under beteckningen närmare samarbete redan fanns långt innan Amsterdamfördraget.
De medlemsstater som har velat fördjupa sitt samarbete och gå längre än till den fördragsenliga integrationen har utvecklat olika instrument, såsom avtalet om socialpolitik, Schengenavtalen, Ekonomiska och monetära unionen, osv.
På så sätt har de kunnat gå framåt i olika takt och / eller med olika mål.
Till följd av att Amsterdamfördraget trädde i kraft har användningen av dessa instrument formaliserats genom begreppet " närmare samarbete " i Fördraget om Europeiska unionen (avdelning VII) och i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (artikel 11).
Det mål som åsyftas med en sådan samarbetsform är att låta ett begränsat antal medlemsstater, som kan och vill gå framåt, fortsätta att fördjupa det europeiska bygget, med respekt för unionens gemensamma institutionella ram.
Europa har faktiskt fått det allt svårare att gå framåt med alla medlemsstater.
Man bör således undvika att helhetens utveckling bromsas, och därför låta vissa medlemsstater gå vidare genom att utveckla mekanismen med ett närmare samarbete.
Det har upprättats ett antal villkor för hur detta instrument skall användas, för att undvika att göra Europeiska unionen till ett " Europa à la carte " eller ett Europa i flera hastigheter.
Det är för övrigt denna berättigade oro som står i centrum för debatterna om den här frågan.
Man bör komma ihåg att det närmare samarbetet - i enlighet med föreskrifterna i Amsterdamfördraget - framför allt bör avse ett område där gemenskapen inte är ensam behörig, syfta till att främja förverkligandet av unionens mål, respektera fördragens principer, endast användas som en sista utväg samt beröra en majoritet av medlemsstaterna.
Det närmare samarbetet skulle kunna fylla en viktig funktion inom ramen för ett utvidgat Europa.
Men med hänsyn till hur de nuvarande bestämmelserna ser ut kan denna mekanism inte fungera på ett korrekt sätt.
Därför har en reform av det här instrumentet skrivits in på regeringskonferensens dagordning, för att det skall bli lättare att använda.
Detta betänkande syftar till att konkretisera parlamentets ståndpunkt i frågan (resolutionen av den 13 april 2000).
Detta förutsätter bl.a. att vetorätten avskaffas, att det införs en möjlighet att använda sig av ett samarbete när minst en tredjedel av medlemsstaterna är inblandade och att det närmare samarbetet även skall omfatta den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken.
Föredraganden insisterar med rätta på det faktum att kommissionens initiativmakt, Europaparlamentets fulla deltagande och EG-domstolens domstolsprövning bör vara regel för alla former av närmare samarbete.
En förnuftig användning av denna mekanism kan vara ett medel för att bryta unionens nuvarande stagnation.
