# ID: svediakorp-gov405794
# author: Eriksson, Frahm, Herman Schmid, Seppänen, Sjöstedt (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-10-25
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 301
# sentences: 12
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


, skriftlig.
Tyvärr har inte Europaparlamentets utskott för konstitutionella frågor tagit till sig någonting av vad som hänt i Europeiska unionen de senaste åren.
I 1999 års val till Europaparlamentet var valdeltagandet endast 40 procent, om man bortser från länder med röstplikt och länder som hade nationella val i samband med valet till Europaparlamentet.
Så låg var entusiasmen för det EU-federalistiska projektet år 1999.
Nu i september 2000 röstade det danska folket nej till medlemskap i EMU, och säkerligen hade medborgarna i fler medlemsländer röstat nej till EMU-projektet om de hade fått den möjligheten.
Det är intressant att notera att de danska socialdemokraterna på sin EMU-valvaka förra månaden jublade när överklassområdenas röster rapporterades in, samtidigt som de besviket noterade hur arbetarområdena röstade.
Detta borde vara en politisk väckarklocka om att något håller på att gå fel i EU: s utveckling.
Utskottet för konstitutionella frågor har nu, trots dessa bakslag för en federal EU-stat, presterat ännu ett betänkande som vill skapa en konstitution för EU, trots att det ingalunda är något som efterfrågas av medborgarna.
Vad som i stället behövs är en klarare definition av " närhetsprincipen " i Europeiska unionen.
Idag är denna princip bara ett verktyg för EU i sig, då det idag är på EU-nivå som det avgörs var de politiska besluten skall fattas, med det givna resultatet att EU suger åt sig politikområde efter politikområde.
Dessutom finns det ett behov av att underlätta reglerna för flexibilitet så att de i högre grad möjliggör ett europeiskt samarbete, i överensstämmelse med de europeiska folkens önskemål.
Dessutom bör de områden som Europeiska unionen inte har att göra med avgränsas noggrant, de områden där medlemsstaterna suveränt kan fatta beslut.
