# ID: svediakorp-gov405778
# author: Mann, Thomas (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-10-25
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 363
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


- (DE) Arbetstagare har ofta svårt att identifiera sig med Europa.
Samtidigt som en dynamisk utveckling sker av den gemensamma europeiska inre marknaden, med tanke på den globala utvecklingen, och den ekonomiska och monetära unionen allt snabbare växer samman framstår en socialpolitisk union snarast som femte hjulet under vagnen.
Ändå förfogar unionen sedan Amsterdam 1997 över nya instrument för en bättre utveckling av socialpolitiken.
Sedan Lissabon i mars 2000 har rådet haft för avsikt att förutom en större tillväxt och mer kvalificerade arbetstillfällen eftersträva en starkare social sammanhållning.
Kommissionen poängterar med det tredje sociala handlingsprogrammet insikten att den ekonomiska politiken, sysselsättningspolitiken och socialpolitiken måste vara starkare knutna till varandra.
Ett bevis på det bandet är sysselsättningskapaciteten: Människor - inte bara de unga - behöver bättre kunskaper och skicklighet i övergången från industrisamhället till kunskapssamhället.
Därför måste det satsas mer i medlemsstaterna på utbildning och vidareutbildning, flerspråkighet, rörlighet och kommunikation.
Flera av kraven i van Lanckers betänkande är inte godtagbara.
Till exempel skall Luxemburgprocessen som avser sysselsättningspolitiken utvidgas till att omfatta det sociala skyddet och den sociala utslagenheten.
Denna metod med hjälp av vilken gemenskapsmål fastställs och nationella åtgärdsprogram genomförs, som årligen - även av Europaparlamentet - skall utvärderas, är så framgångsrik på grund av att nya kvalitativa och kvantitativa mål formulerades samtidigt som subsidiaritetsprincipen konsekvent efterlevs.
Den kan inte godtyckligt överföras till andra områden; det krävs specifika tillvägagångssätt.
Rätten till en minimiinkomst eller enhetlig pension kan Europeiska folkpartiets grupp (kristdemokrater) och Europademokrater inte stödja.
Lika lite godtar vi det förnyade kravet på en förkortning av den lagstadgade arbetstiden på europeisk nivå.
Den är klart underlägsen en flexibilitet i arbetstiden, något som praxis i många europeiska företag bevisar.
Inte heller kravet på en rättslig grund för de icke-statliga organisationerna för att reglera en civil dialog är godtagbart.
Föredraganden har med sin förkärlek för centralistiska lösningar åsidosatt subsidiaritetsprincipen.
Men eftersom de viktigaste förslagen från Europeiska folkpartiets grupp (kristdemokrater) och Europademokrater just har vunnit en avsevärd majoritet har jag ändå röstat för betänkandet.
