# ID: svediakorp-gov405717
# author: Fiebiger (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-10-25
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 252
# sentences: 19
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Den stora förekomsten av livsmedelsskandaler, debatten om användningen av genteknik i livsmedelsproduktionen har lett till att det nuvarande systemet för livsmedelssäkerhet har ifrågasatts.
Högsta standard för livsmedelssäkerheten rimmar inte med ett minskat konsumentskydd.
Därför behövs det något annat, det är även min uppfattning.
Däremot förespråkar jag att det högsta ansvaret även i fortsättningen skall åligga medlemsstaterna.
Gemenskapen är den största importören och exportören av livsmedel.
Branschen har en årlig omsättning på 600 miljarder euro och sysselsätter 10 miljoner personer.
Jag stöder alla de berörda parter, oberoende av om de finns på politiska, administrativa eller andra ansvarsposter, som arbetar på strategin " livsmedel åt alla ".
De utvecklade industriländerna borde genom en hållbar och mångsidig livsmedelproduktion kunna ge det största bidraget.
Vitboken är ett politiskt dokument för de ansvariga inom livsmedelsproduktionen.
Därför är de förebyggande åtgärderna i vitboken de egentliga handlingsplanerna.
Dessutom finns det inget sådant som en europeisk smak.
De nationella specialiteterna måste inte bara respekteras utan även främjas.
Det är de enda svaga punkterna i vitboken om livsmedelssäkerhet.
De frågor som fortfarande står öppna är: Vilken relationen kommer livsmedelsmyndigheterna att bygga upp till konsumenterna?
Hur sker finansieringen och hur sker samarbetet med medlemsstaterna?
Hur ser ansvarigheten ut?
Hittills har det nämligen varit de oskyldiga som fått betala.
Kommissionen kommer att bli tvungen att ge mer konkreta svar på dessa frågor i sitt fortsatta arbete.
