# ID: svediakorp-gov405645
# author: Hyland (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-10-24
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 349
# sentences: 9
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Jag välkomnar tillfället att ge ett kort bidrag till denna viktiga debatt och att tala om vikten av jordbruksbudgeten och dess betydelse för inte bara bönder utan för samhället i stort.
De som anser det viktigt att utveckla en hållbar jordbrukssektor skall vara medvetna om att den centrala inriktningen i det senaste reformarbetet enligt överenskommelsen i Berlin är en fortsatt inriktning från produktstöd till direkt inkomststöd till bönder.
Så den är både en social och ekonomisk åtgärd och är utformad för att få prisnivån i linje med världshandelsnivån medan man samtidigt försöker bibehålla den europeiska modellen baserad på familjejordbruk.
En faktor som inte alltid nämns är att detta ansenliga budgetanslag inte bara innefattar stöd till bönderna utan är också en faktor för att tillhandahålla billig mat till de europeiska medborgarna.
Inom vissa jordbruksområden, som biproduktion, utgör EU: s stöd den vinstmarginal som i själva verket innebär att konsumenter får en kvalitetsprodukt till produktionskostnad men tyvärr, vilket visat sig under senaste åren, ibland under produktionskostnad.
I Berlin förra året kom man överens om att jordbruksbudgeten för perioden 2000-2006 kommer att vara över 506 miljarder GBP, att de 15 medlemsstaterna i Europeiska unionen kommer att fortsätta att bidra med 1,3 procent av bruttonationalprodukten till den totala årsbudgeten - vilket naturligtvis innefattar åtgärder för att finansiera den föreslagna utvidgningen av Europeiska unionen, ett förslag som jag och mina övriga kolleger helt stöder.
Vi stöder helt konceptet för utvidgningen och tillhandahållande av tillräckligt med resurser för att göra ansökarländernas övergång till medlemskap meningsfull.
Trots det som har överenskommits undrar jag ibland om det är möjligt att uppnå detta mål inom gällande budgetrestriktionerna utan att undergräva den jordbruksbudget som krävs för en hållbar landsbygdssektor i nuvarande medlemsstater.
I detta hänseende anser jag att vi måste agera som politiker; vi kan inte förvänta oss vara trollkarlar i en situation där det kanske inte skall finnas tillräcklig finansiering för att utveckla ekonomierna i länderna i Central- och Östeuropa efter de riktlinjer som nuvarande medlemsstater skulle vilja se dem utvecklas.
