# ID: svediakorp-gov405643
# author: Graefe zu Baringdorf (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-10-24
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 393
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Till att börja med min högaktning till föredraganden.
Det är förvånande hur ni under de många sammanträden som vi har haft har jonglerat med detta svåra material.
Jag får nästan svindel, och jag måste se till att jag begriper.
Jag skulle egentligen vilja anlägga en annan tyngdpunkt: Jag kan erinra mig att vi under den senaste mandatperioden diskuterade - kommissionär Schreyer, ni var ju budgetexpert i delstatsparlamentet i Berlin, om jag förstått det rätt - huruvida vi med 1,27-gränsen klarar av de problem vi står inför.
Det handlade om utvidgningen.
Då var insatsen för Kosovo och Serbien ännu inte på tapeten.
Då diskuterades det om vi skulle kräva att denna ram utökades.
I dag ligger vi med budgeten och även med budgetförslaget 2001 mer än 20 miljarder euro under denna 1,27-marginal, och jag vill göra klart för kollegerna att det inte är förnuftigt med utgifter som inte är till nytta.
Men det är inte heller förnuftigt om ett parlament inskränker sig i budgeten och alltid ger efter för ländernas krav och kommer med förslag om hur man vid en utvidgning av politiken skulle kunna verkställa allt detta med en nedskuren budget.
Ytterligare en punkt som jag vill beröra är jordbrukspolitiken.
Här har de flesta besparingarna gjorts.
Jag vill säga att det inte går för mycket pengar till jordbruket och landsbygden, utan det har under de gångna året gått till fel kanaler.
Vi i parlamentet är i högsta grad inblandade i den politiska kvalificeringen.
Här vill jag peka på att genom lagen om budgetdisciplin - jag kallar det budgetsäkringslag - de obligatoriska medlen på jordbruksområdet görs om till icke-obligatoriska medel och där länderna, om det inte räcker till, här måste skjuta till medel ¸ men där kommissionen, om detta hotar att spränga ramen, är tvingad att komma med förslag så att man håller sig precis under detta anslag.
Detta anser jag vara farligt, om vi även i fortsättningen använder jordbruksområdet som stenbrott och peu à peu driver det tillbaka och nästa förslag inriktas på det som nu med nödvändighet har sparats in, så att vi totalt sett långsamt hamnar på halkbanan och de pengar som vi absolut behöver för landsbygdens utveckling därigenom går förlorade.
