# ID: svediakorp-gov405642
# author: Jensen (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-10-24
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DA
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 590
# sentences: 25
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Denna gång har kommissionen vid presentationen av nästa års budget valt ett nytt sätt att ställa upp talen på.
I stället för att endast visa utgifterna fördelade på konton visar budgeten i den nya uppställningen tydligare vad vi får för pengarna.
Vi får utgifterna fördelade på politikområden och efter verksamhet.
Det är en bra innovation, som har mer än ett rent pedagogiskt syfte.
Det pedagogiska ligger i att vi alla bättre skall kunna se vad vi får för pengarna.
Som folkvald gläder man sig naturligtvis över varje åtgärd som kan göra budgeten mera begriplig.
Men när utgifterna fördelas efter verksamhet, ligger det också närmare till hands att man ser budgeten som ett politiskt instrument, där utgifternas fördelning avspeglar klara politiska prioriteringar.
I våras illustrerade kommissionär Chris Patten detta genom att ställa frågan: " Varför beviljar EU mera pengar till uppröjning efter orkanen Mitch i Latinamerika än man har beviljat till utveckling av ekonomin i Ryssland? "
Det är detta slags frågor vi skall ställa oss, när vi studerar budgeten.
För det är ju dessa frågor våra väljare med all rätt kommer att ställa.
Med den nya uppställningen har det alltså blivit lättare att överblicka och förstå den samlade bilden, men den nya uppställningen, den verksamhetsbaserade budgetläggningen, skall också återspegla den reformprocess som går ut på att kommissionen satsar på en förenklad styrning med delegering och klarare fördelning av ansvaret, och det är ju en fråga av större tyngd.
Det är stora organisatoriska förändringar på gång, och det behövs en ny kultur med äkta vilja att ta på sig ett ansvar för genomförandet av budgetens enskilda delar och att acceptera att det får konsekvenser, när man inte lever upp till ansvaret.
Jag önskar kommissionen all tänkbar framgång i dessa strävanden.
De politiska budskapen i detta års budget är många - som kommissionär Schreyer redan har nämnt.
Omställning av jordbrukspolitiken, nya strukturprogram, garantier för bättre genomförande av strukturpolitiken, uppföljning av Lissabontoppmötets beslut om att skapa ett starkare och mera konkurrenskraftigt EU och att bekämpa social utslagning.
Det är viktiga frågor, men den politiska fråga som förtjänar störst uppmärksamhet av alla är nu en gång utrikespolitiken.
Det finns stort behov av EU-stöd både i ansökarländerna, i tredje världen och på Balkan.
Mitt under budgetprocessen har det ju inträffat något glädjande, nämligen att Milosevic har tvingats avgå, och de många löftena om ekonomiskt stöd till Serbien skall nu infrias.
Vi är allesamman - rådet, parlamentet och kommissionen - eniga om att vi skall vara sparsamma, och vi har alla hållit oss under det fastlagda utgiftstaket.
Så diskussionen om hur vi skaffar pengarna till Serbien handlar inte om bristande vilja att hålla sig inom en ekonomisk ram.
Jag tror inte att våra väljare kommer att kunna förstå de budgettekniska motiveringarna för att vi inte kan enas om att hitta pengar till Serbien och Balkan utan att minska insatserna i andra länder.
Det finns inget folkligt krav på att man inte skall revidera budgetplanen.
Däremot finns det ett folkligt krav på att vi skall finna en lösning och stödja Serbien.
Och låt oss därför försöka finna en lösning som gäller i flera år, så att vi inte nästa år och nästa år igen skall behöva ta denna diskussion om hur vi skall finna pengar till återuppbyggnad av Balkan.
