# ID: svediakorp-gov405551
# author: Walter (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-10-24
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,743
# sentences: 74
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, fru kommissionär, herr rådsordförande!
Jag vill till att börja med också tacka de fyra föredragandena så hjärtligt, som har förberett vårt arbete i dag.
Man har verkligen gjort utmärkta prestationer.
Jag tror att det också måste erkännas i denna kammare!
Det gläder oss mycket att vi har funnit en förhandlingsbas och en förhandlingsatmosfär, särskilt med rådet, efter att ju förra året haft att göra med vissa spänningar - och dessa spänningar resulterade också i kramper -, där vi kan arbeta sakligt och relevant, genom att inte dra oss tillbaka till skyttegravar, utan försöka att faktiskt lösa de problem vi har.
Men hit hör också att man naturligtvis också här i många fall skall ge skattebetalaren klart besked, så att han får en faktisk bild av vilka villkor vi arbetar under.
Detta parlament har under de gångna åren alltid visat att det låter uttalad sparsamhet bli grundvalen för sitt arbete.
Det är en saga om man påstår att vi alltid bara har velat ge ut så mycket som möjligt.
Det är inte vår strävan!
Herr rådsordförande, om man tittar på att vi enbart när det gäller maximigränserna under de senaste fem åren har lagt oss 15 miljarder under dessa maximigränser, då måste man helt enkelt inse att parlamentet anstränger sig för att använda medlen så effektivt som möjligt.
Men vi är inte heller beredda att helt enkelt kasta saker överbord, som vi anser vara nödvändiga och som har erkänts vara nödvändiga vid förhandlingar med er och med kommissionen, därför att nya saker kommer upp på dagordningen.
Det får inte vara så att människor som har förtroende för oss blir besvikna eftersom nästa omgång människor står utanför och knackar på.
Då måste vi tänka över hur vi skall lösa detta problem.
Vi har tidigare - och det sätter jag stort värde på - alltid hållit oss till det som vi tillsammans har beslutat som interinstitutionellt avtal och budgetplan.
När det i år ser ut som om ökningen är stor, då har det i första hand att göra med att det område, där vi har minst att säga till om, har den högsta ökningstakten.
Det är jordbruksområdet.
Jag står inte här för att beklaga detta.
Det har gjorts en ändring i politiken, och den måste finansieras på lämpligt sätt, såtillvida beklagar jag det inte, men jag förväntar mig också att rådets ordförande låter bli att ställa sig här och säga att det är en överdimensionerad ökning, vi i våra nationella budgetar är sparsamma, och ni vill ge ut så mycket som möjligt!
Det stämmer inte, ty de obligatoriska utgifterna har i första hand beslutats av er, och de driver upp det hela!
När man tittar på siffrorna - 6,3 procent ökning i fråga om de obligatoriska utgifterna och enligt er smak 0,23 procent ökning på våra områden - då kan man se vem som här faktiskt hanterar medlen på ett sparsamt sätt för att bedriva sin politik, och var ökningarna kommer från.
Med all respekt för att de nationella finansministrarna har börjat att minska på statsskulden och faktiskt inlösa gamla åtaganden, för att kommande generationer skall kunna ta tillvara sina chanser - så har också vi här förpliktelser ur det förflutna!
Vi är inte i stånd att ta på oss skulder.
Det är kanske också bra så.
Men vi har gamla löften respektive tillkännagivanden, gemensamt formulerad politik, som senare någon gång också faktiskt måste inlösas i form av betalningar.
Det får inte vara så att man i flera år mycket löst talar om åtaganden och alltid säger ja till dem, men sedan, när det är fråga om att betala, säger att nu går det för långt, nu måste vi skära ned!
Jag tror att det är mycket viktigt att man i rådet tydligt klargör att betalningar är de tidigare åtagandena som faktiskt också måste inlösas.
Man kan nu ta itu med dessa betalningar på två sätt.
Elles har sagt att vi naturligtvis kan minska på åtagandena och bibehålla betalningarna, då klarar vi någon gång av det.
Men det betyder att vi måste sätta vår politik under luppen och göra minskningar.
Då säger jag helt öppet att grundvalen för det interinstitutionella avtalet och budgetplanen var den politik som vi gemensamt diskuterade.
Den är viktig för oss!
Den har inte bara varit det, utan fortfarande i dag är dessa saker viktiga, bland andra europapolitiska villkor, framför allt som det handlar om en mängd sådana.
Vi vill till exempel bekämpa arbetslösheten.
Det är ett enastående resultat i denna budget, att vi gemensamt vill börja stödja små och medelstora företag, som skapar de flesta arbetstillfällena i den ekonomiska processen i detta Europa.
Där vill vi göra något.
Där ser vi mycket konkreta siffror i budgeten.
Vi vill göra något för att bekämpa utslagningen, och hjälpa de svagaste bland de svaga.
Som en del av vår politik har vi valt att det på jordbruksområdet skall sörjas för en omställning bort från direkta bidrag hän mot ett stärkt stöd för landsbygden.
Det är en tyngdpunkt för oss som parlament, framför allt som vi där har medbeslutande.
Vi kommer att se till att just detta område kommer att byggas ut.
Vi har detta år sett till att alla belopp som anslagits har använts, eftersom det måste skapas en lämplig politik för landsbygden och för människorna på landsbygden.
Där är vi gärna beredda att samarbeta med rådet och med alla andra.
Jag talar här som socialdemokrat.
På klassiskt maner säger man om socialdemokraterna att de inte i första hand är ett bondeparti eller att de förespråkar landsbygden.
Här gör vi det uttryckligen, eftersom vi tror att det måste finnas en jämställdhet.
Vi har andra prioriteringar på det utrikespolitiska området.
Vi vill bekämpa fattigdomen, överallt i världen.
Vi vill driva på demokratiseringsprocesser, och vi vill ha ett balanserat förhållande mellan de klassiska politiska områdena inom utrikespolitiken, som vi nu har framför oss.
För oss hör ett konstruktivt sätt att ta itu med utvidgningen österut och en genomtänkt och väl finansierad Medelhavspolitik samman.
Det är en sak som måste försiggå i samklang.
Den som bedriver en utvidgning åt öster måste också veta att även Medelhavet för oss är en viktig del av det geopolitiska läge som vi måste engagera oss i.
Det som nu sist har kommit till, och som lyckligtvis bereder oss många problem, eftersom orsaken till dessa problem är att en demokratisering har ägt rum, är Balkan.
Om ni, herr rådsordförande, då säger att det måste finansieras med de existerande budgetmedlen, då vill jag bara erinra er om en sak: Enbart detta år har vi ställt 200 miljarder flexibilitetsinstrument till förfogande och satt till 180 miljoner ur reserven för katastrofhjälp.
Vi anslår alltså enbart detta år 380 miljoner nya medel för Balkan till dessa poster, och ställer dem till förfogande.
Detta problem kommer att sysselsätta oss under de närmaste sex, sju åren och förmodligen längre.
När vi då ser att vi detta år redan har anslagit 380 miljoner, nya medel, då kan ju ingen förklara för mig, när man uppskattar att vi exempelvis för Serbien behöver 5,5 miljarder under de närmaste sju åren, hur vi helt enkelt skall trolla fram det någonstans ifrån.
Detta är inte möjligt!
Vi är beredda att se efter i vår budget, var vi kan företa några effektivitetsökningar.
Det gör vi i takt med reformeringen av kommissionen, där vi också har funderingar om hur vi kan göra politiken mer effektiv i sin helhet.
Ett förslag är att skapa reserven, och då måste vi noga fråga oss hur det skall fortsätta, innan vi ställer pengarna till förfogande.
Ett andra förslag är så som ni gör i kommissionen, nämligen att ni stärker reformeringen av kommissionen genom att ställa tillräckligt med personal till förfogande, så att alla de extra uppgifter som vi tidigare har sammanställt också verkligen kan genomföras.
Det värsta som kan hända är att vi väcker förhoppningar och att dessa förhoppningar måste grusas.
Låt mig här säga en sak till beträffande en aktuell diskussion: I detta parlament har det under de gångna åren och även i år alltid diskuterats om människor som drabbas av dessa naturkatastrofer kan få stöd ur Europaparlamentets budget.
Jag vill tydligt säga att jag anser att det är ansvarslöst om vi ger de människor som drabbas av katastrofer det intrycket att vi därmed skulle kunna lösa alla problem som hänger samman med katastroferna.
Om vi här bara anslår några få miljoner för dessa budgetposter - mycket mer kan det inte bli - då visar vi upp den vackra sidan, och när människorna verkligen behöver medlen, så drar vi åter bort dem.
Vi skulle, efter att det i början av året hade inträffat en eller två katastrofer, i slutet av året bara kunna säga människorna: Vi har tyvärr ingenting mer åt er!
Människorna i Norditalien, som nu behöver hjälp, som då skulle ropa på Europa, åt dem skulle vi tvingas säga: Tyvärr, ingenting mer är möjligt, ty vi har redan delat ut medlen i januari, februari eller i mars!
Det anser jag vara ansvarslöst!
Så får Europa inte uppfattas där ute!
När vi tillkännager någonting, när vi lovar någonting, när vi säger att vi kan och vill hjälpa, då måste det vara möjligt.
Vi måste inrätta våra politiska strukturer i enlighet med detta.
Vi måste noga titta på det som vi definierar som kärnpunkter för vår politik, och vi måste samarbeta så att det som vi ämnar göra finansieras ordentligt.
Här erbjuder vi som socialister uttryckligen vårt samarbete.
Jag gläder mig åt de förestående samtalen med kommissionen och rådet och hoppas att vi i Europas medborgares anda kommer fram till bra resultat!
