# ID: svediakorp-gov405546
# author: Van den Berg (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-10-24
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 653
# sentences: 34
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, ärade kommissionär, herr rådsordförande!
Budgeten bestämmer Europas ansikte.
Budgeten är det viktigaste uttrycket för Europeiska unionens prioriteringar.
Det är genom budgeten som Europaparlamentet kan och måste förverkliga sina ideal.
Tyvärr har medlemsstaterna år efter år till stor del övervältrat hjälpen till Bosnien och Kosovo på Europeiska unionen.
Detta har alltid skett på bekostnad av den europeiska hjälpen till de fattigaste länderna.
Parlamentet har år efter år försvarat de fattigaste ländernas intressen i den europeiska budgeten och med viss framgång, dock otillräckligt.
Europeiska kommissionen har knappt kunnat klara av utvidgningen av prioriteringarna, och detta har lett till oacceptabla eftersläpningar vid genomförandet av åtagandena som görs under trycket från allt större budgetar för stöd till utländska hjälp- och samarbetsoperationer.
I dag tar vi oss an budgeten 2001 med bilderna av Serbiens befolkning på näthinnan.
Det råder inget tvivel om att Europa måste ge ett mycket viktigt bidrag till återuppbyggnaden av Serbien och därigenom till stabiliseringen av Balkan.
Strävandet efter fred och samverkansstabilitet är historiskt.
Men Europa bär självt ansvaret för det som behövs för att införliva Serbien i den demokratiska världen.
Vi kan och får inte ta ut kostnaderna för detta av de allra fattigaste länderna.
Europa, som i dag agerar som en global aktör, måste också ge sitt bidrag till att minska fattigdomen.
Detta är inte någon situation där vi kan hävda att vi gör antingen eller; det är en situation med " och och ".
Hjälp till Serbien och Balkan och hjälp till de fattigaste länderna.
Hur kommer detta till uttryck i budgeten 2001?
Ännu så sent som 1999 gavs inte mindre än 3,2 miljoner euro tillbaka till medlemsstaterna eftersom de medlen inte kom till användning.
Inte ens våra mest generösa uppskattningar av vad som behövs för Kosovo och Serbien kommer att överstiga detta belopp på 3,2 miljoner euro på långa vägar.
Vi har alltså medlen.
Därigenom kan frågan om budgeten således verkligen föras tillbaka till en rent politisk dimension, och i samband med de rättvisa politiska avväganden som därefter måste göras är det nödvändigt att aktualisera hur pass effektiv hjälpen är.
Om vi inte vill föra någon symbolisk politik, då måste vi tänka och handla resultatinriktat.
När allt kommer omkring handlar det inte om vad vi budgeterar, utan om våra pengar kommer till rätt plats och med den verkan som vi hade för ögonen.
Här har vi ett stort problem.
Kommissionen har i många år varit oförmögen att spendera de medel som vi budgeterar.
I fråga om vår hjälp till Medelhavsländerna till exempel har vi en eftersläpning som omfattar budgetarna från flera år.
Kommissionen arbetar nu med activity based budgeting, varigenom vi kan förebygga sådana problem.
I huvudsak borde activity based budgeting innehålla att man för varje budgetpost som inrättas också avsätter de medel som behövs för att verkligen genomföra denna budgetpost.
Om vi har försäkrat oss om, herr talman, att det som vi budgeterar också verkligen kan komma till användning, då måste vi därefter ställa oss frågan om hjälpen verkligen kommer till dem som bäst behöver den.
Jag anser att vi måste förändra vårt tänkande.
Den budget som vi fastställer tillsammans måste vara en återspegling av våra prioriteringar, måste vara förståelig för medborgaren, och samtidigt måste den vara resultatinriktad.
Vi har därför föreslagit att ta upp konkreta prestationsmål i våra budgetposter där det är relevant.
Dessa anger vilka sektorer som enligt vår uppfattning skall dra direkt nytta av den hjälp som budgeterats för vissa regioner.
Därför har vi sett till att hjälpen till utbildning och hälsovård fördubblas, och det är nödvändigt för att hjälpen, herr talman, skall komma till de människor som behöver den allra bäst.
