# ID: svediakorp-gov405533
# author: Schreyer (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-10-24
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 2,085
# sentences: 72
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Högt ärade herr talman, högt ärade ledamöter, ärade herr rådsordförande!
Budgetpolitik kräver ju alltid förutseende, och vi överlägger i dag om budget 2001, budgeten för nästa år, och alltså måste vi komma överens om vilka krav och utmaningar som måste uppfyllas nästa år för den europeiska politiken, för den europeiska budgeten.
Kraven på den europeiska budgeten för nästa år är avsevärda.
Inom jordbrukspolitiken vill jag erinra om att besluten från Berlin för första gången kommer att lägga fram höjda räkningar för den europeiska budgeten; jag vill erinra om att glädjande nog har nu äntligen också programmen för främjande av landsbygdens utveckling godkänts, det vill säga detta nya program kommer att börja gälla fullt ut nästa år.
Inom strukturpolitiken befinner vi oss i en liknande situation.
Programmen för den nya anslagsperioden 2000-2006 har nu godkänts för nästan alla stater, alltså kan vi förvänta oss och även hoppas att de första projekten i det operativa programmet kommer att genomföras nästa år, och det kräver också motsvarande medel i budgeten.
Jag vill erinra om utmaningen inom forskningspolitiken för stödet till små och medelstora företag samt att stats- och regeringscheferna i Lissabon satte upp det mycket ambitiösa målet att göra Europa till det mest konkurrenskraftiga kunskapsbaserade ekonomiska området i världen, och även detta ställer krav på den europeiska budgeten.
I fråga om utvidgningen är situationen den att det också finns nya program för att bidra till stödet inför anslutningen och till reformerna.
Datum för utvidgningen närmar sig förhoppningsvis, men det betyder också att kravet på reformer kommer närmare för kandidatländerna, och därför bör naturligtvis också stödet inför anslutningen bidra på motsvarande sätt.
Framför allt har vi inom utrikespolitiken - det har flera gånger påpekats - nya utmaningar och faktiskt också nya chanser, nämligen chanser till förbättrade förbindelser med våra grannar, framför allt på Balkan, och chanser till att främja stabiliteten på Balkan.
Det är de väldiga utmaningarna för den europeiska politiken, för budgeten, och även för den förvaltning som skall genomföras av kommissionen, och också här behöver vi stärkta resurser.
Sedan har vi också kravet på budgetdisciplin för den europeiska budgeten.
Det vi begär av medlemsstaterna gäller också för den europeiska budgeten, och att komma överens om allt detta gör budgetpolitiken så spännande, vilket alla vet som ägnar sig åt den.
Det krävs en avvägning av de olika intressena, det krävs förhandlingar mellan institutionerna, och vi befinner oss nu i fasen med samråden om budget 2001, dvs. för alla institutioner är de första idéerna och besluten om budget 2001 framlagda från Europaparlamentet, rådet och även från kommissionen i dess preliminära förslag till budget.
Om man tittar noga på dessa tre olika siffror ser man att det fortfarande finns avsevärda skillnader, även rent kvantitativt, och naturligtvis också vad gäller innehållet.
Jag vill än en gång kort nämna följande: Beträffande åtagandebemyndigandena har kommissionen föreslagit att man sätter in 96,9 miljarder, rådet 95,9 miljarder, Europaparlamentet 96,8 miljarder, och beträffande betalningarna är det så att det här föreligger en skillnad mellan parlamentets beslut och rådets beslut om nästan 2,2 miljarder euro, vilket alltså betyder att det gap som skall övervinnas kvantitativt är ganska stort.
Men jag vill också särskilt påpeka att förslagen respektive besluten från alla tre institutionerna för budget 2001 ligger under de gränser som sattes under den finansiella planeringen i Berlin.
Därför kan man alltså verkligen säga att alla institutioner anstränger sig för att hålla sig inom dessa gränser och iaktta budgetdisciplinen.
Jag vill göra er uppmärksamma på att besluten från Berlin skulle medge en ökning av betalningarna om 6,1 procent jämfört med förra året, och en sådan ökning finns inte med i något beslut.
Det betyder att det fortfarande finns stort behov av förhandlingar, och den som under den senaste veckan har upplevt trepartssammanträdet mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen kan konstatera att man verkligen söker efter en bra lösning, och att detta är en äkta förhandlingsatmosfär och inte en stridsatmosfär.
Här vill jag tacka för detta, särskilt parlamentet och föredragandena Haug, Ferber, Rühle och Colom i Naval.
Jag vill också tacka rådet, särskilt för den lysande prestationen - herr Patria - förra onsdagen vid trepartssammanträdet.
Även medlingen i somras - det har Colom i Naval påpekat - gav ett bra resultat, nämligen att förbättrad information beträffande sådana rättsliga grundvalar som har att göra med utgifter även i framtiden kommer att ställas till förfogande för parlamentet.
Jag kan från kommissionens sida helt och fullt stödja era förslag, herr Colom, eftersom parlamentets budgetutskott har ett stort ansvar och har i uppgift att se till att budgetutskottet faktiskt använder dessa nya instrument för att också bidra till att det fattas beslut som går att finansiera.
Inte heller i rådet bör det egentligen hända att exempelvis - vilket nyligen inträffade - jordbruksministrarna avvisar ett sparförslag från kommissionen, dvs. att jordbruksministrarna röstar för högre utgifter, och att därefter Ekofin-rådet minskar utgifterna på jordbruksområdet.
Jag måste alltså göra er uppmärksamma på att det måste finnas tillräckliga betalningsmedel till förfogande för besluten.
De måste ju också räcka till så att man inte fortsätter att öka återstoden, alltså the backlog, utan - tvärtom - kan minska den, men då måste också motsvarande personalresurser finnas till förfogande inom kommissionen.
Därför har kommissionen beslutat att med denna budget lägga fram ett krav på 400 nya tjänster.
Jag vill än en gång påpeka att vi har gjort detta först efter att noggrant ha undersökt alla enheter för att se om det någonstans finns potential för att flytta om personal, och först därefter kom vi fram till att vi måste gå till budgetmyndigheten och be om nya tjänster.
Jag vill tacka rådet för den positiva omröstningen i denna fråga.
Parlamentet har nu lagt in tjänsterna i reserven, och jag måste naturligtvis fullständigt acceptera, fru Haug, att det ställts villkor för frigörandet, men jag ber er ta hänsyn till att det måste vara villkor som vi också kan uppfylla.
Det har bland annat formulerats villkoret att kommittéförfarandet skall ändras.
Här måste jag påpeka att man beträffande kommittéförfarandet efter en lång debatt förra året kom fram till ett nytt beslut med rådet om detta, och jag hyser föga förhoppning om att man kan ta upp denna diskussion igen.
Samma sak gäller villkoret att till att börja med föreskriva en performance-reserv.
Om vi vill bli bättre - och det är vår önskan när det gäller performance - då behöver vi naturligtvis dessa tjänster.
Vi kommer att göra stora ansträngningar för att förklara för er vilka reformsteg vi har inlett, vilka som pågår, och vilka som ytterligare planeras, för att visa att vi från kommissionens sida gör alla ansträngningar.
Men jag måste också anhålla om att parlamentet här är berett att förhandla.
Den största utmaningen för budgetpolitikerna för nästa år respektive för närvarande består i att säkerställa finansieringen av nya uppgifter inom utrikespolitiken, och det gäller framför allt frågan om att finansiera det nödvändiga stabiliseringsstödet för Balkan.
Jag vill erinra om att i den finansiella planeringen för Balkan som beslöts förra året avsattes bara 1,85 miljarder för hela perioden fram till 2006.
Det var ett beslut som fattades under helt andra villkor i Europapolitiken än dem som vi glädjande nog nu har efter maktväxlingen i Belgrad.
Jag vill också erinra om att det exempelvis under senaste året hölls en lång diskussion med rådet om återuppbyggnadsåtgärderna för Kosovo: Kommer vi överhuvud taget att lyckas åstadkomma en bra performance?
Glädjande nog genomförs återuppbyggnadsstödet för Kosovo genom Europeiska kontoret för återuppbyggnad av Kosovo mycket bra, så att vi befinner oss i den situationen att medlen för kontoret för återuppbyggnad i år kan ökas med 175 miljoner, och jag vill tacka budgetutskottet så hjärtligt och i synnerhet ordföranden Wynn, för att han har stött åtgärderna på detta vis.
Med denna ökning av biståndet till Kosovo redan detta år blir framför allt en sak klar, och jag anser att det är ett mycket viktigt politiskt budskap att Europeiska unionen inte säger: Eftersom det nu ägt rum ett maktskifte i Serbien, skär vi ned hjälpen för Kosovo.
Nej, det får inte vara så att Kosovo blir lidande en andra gång på grund av detta.
Tvärtom är det nödvändigt att vi klarar av båda uppgifterna.
Frågan om finansieringen av Serbien för nästa och kommande år ligger naturligtvis på bordet.
Frågan om man kan lyfta ut de nödvändiga åtgärderna ur det hittillsvarande förslaget för programmet för Medelhavsområdet är en politisk och inte någon teknisk fråga.
I den finansiella planeringen från Berlin för tiden fram till 2006 hade 8,1 miljarder euro avsatts för Meda-programmet.
Om man baserar det på 5 eller 6 miljarder, så kan man därmed inte finansiera samma politik.
Det är naturligtvis den frågan som måste besvaras: Vilken politik vill vi från Europeiska unionens sida föra i våra sydliga grannländer?
Kommissionen anser inte att det nödvändiga uppbyggnadsstödet för Balkan fullständigt kan tas ur Meda-programmet.
Vi har olika instrument till hands för budgetpolitiken, om oförutsedda uppgifter eller ytterligare krav skulle dyka upp.
Vi har flexibilitetsreserven.
Jag har mycket väl noterat att rådet säger: Vi är beredda att förhandla.
Jag noterar att Europaparlamentet säger: Flexibilitetsreserven bör också användas för att jämna ut nedskärningarna i Meda-programmet.
Beträffande detta vill jag påpeka följande: Flexibilitetsreserven är ett instrument som står till förfogande för att finansiera en oförutsedd uppgift under ett år.
Frågan om nödvändigt stöd på Balkan är inte någon uppgift för ett år, utan en flerårig uppgift.
Vi har i budgeten också instrumentet med den negativa reserven.
Det finns också instrumentet att höja utgifterna i utgiftsområde IV med en motsvarande utjämning över hela budgeten, och vi har instrumentet med revidering respektive ändring av den finansiella planeringen.
Naturligtvis har bestämda villkor fastlagts i det interinstitutionella avtalet, men det har inte fastslagits att man först använder sig av flexibilitetsreserven.
Det står inte där, utan där har bestämda steg föreskrivits.
Kommissionen har också tagit dessa steg, och jag kan än en gång påpeka att i och med detta skulle man då ha en säkerhet under hela tidsperioden.
Beträffande frågan om det kan göras en omfördelning från jordbrukspolitikens område kommer vi snart att lägga fram de nya uppskattningarna av de nödvändiga utgifterna inom jordbrukspolitiken.
Naturligtvis är ändringen av budgetplanen inte ett självändamål, utan kommissionen har föreslagit detta för att kunna finansiera de nödvändiga utgifterna inom utrikespolitiken, och därigenom ta hänsyn till utmaningarna.
Jag ber än en gång om - kommissionen föreslår - att man förutsättningslöst granskar detta förslag, och ser på det som en möjlighet.
För Serbien utlovades det från Europeiska unionens sida före valet att om maktförhållandena ändrades, om man återgick till demokrati, skulle ett katastrofbistånd ställas till förfogande.
Vi har lovat det, och vi kommer alla gemensamt att stå vid vårt ord.
Kommissionen hade föreslagit att reserven för katastrofhjälp skulle aktiveras för detta och att ett hjälppaket skulle sammanställas.
Detta hjälppaket om 200 miljoner euro innebär redan i år att de nödvändiga åtgärderna skall genomföras inom energiområdet, så att människorna i vinter också har rimlig energi till förfogande för uppvärmning, och att nödsituationen på många håll inom den medicinska försörjningen skall lindras; det skall också ses till att barnen inte sitter och fryser i skolan i vinter, utan att de nödvändiga reparationsåtgärderna skall finansieras.
Det är de utgifter som hjälppaketet står till förfogande för, och jag vill här tacka Europaparlamentet och rådet så hjärtligt för att de så fort stödde detta förslag att besluta om denna snabba beredskap.
Jag tror att Europeiska unionen härmed verkligen har bevisat att den är i stånd att omgående handla gemensamt, att en gemensam vilja också blir tydlig på denna punkt och även genomförs, en gemensam vilja att med alla krafter säkra den politiska stabiliteten, dvs. freden i Europa.
(Applåder)
